Veckans Skifte: e-romantik —‘-,{@

Ibland kan det tyckas som om allting har försetts med prefixet e-, och ingenting verkar undkomma den framryckande digitaliseringen. Mestadels ligger dock fokus på produktion, marknader och näringsliv, emedan den individuella sfären lämnas märkligt oberörd i debatten, förutom när den kränks av spaningssugna lagstiftare förstås.  Men vad betyder egentligen digitaliseringen för oss personligen? Vad betyder det nya informationssamhället för, säg, romantiken?

I takt med en utvecklad och allt mer mångfacetterad kommunikationsinfrastruktur har villkoren för kontakt och samtal förändrats drastiskt. Från att historiskt inte ha kunnat kommunicera alls på distans, via brev, budbärare, telegram, och telefoner har nu flirtande par mobiltelefoner, chattkonton och facebook som i praktiken gör dem kontaktbara 24h/dygn. Detta förändrar förutsättningarna, dynamiken och interaktionen i nya relationer, och då inte minst romantiska relationer. Och vi kommunicerar inte bara mer, vi kommunicerar annorlunda!

Utöver ett otal optimeringsmotorer som dagligen matchar ihop tusentals männisnkor med varandra via intressen, värderingar och beskrivningar av drömpartnern – och ytterligare en kaskad av sociala nätverk för dejting – ser vi också romantiken leta sig in i mindre väntade format. ett småvärmande exempel på detta är giftemål i WoW:

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=A9K-Mc3AZZU]

Överlever romantiken digitaliseringen och informationssamhället? Förändras den? Eller blir den starkare av att bevara sin struktur i en föränderlig omgivning? Vad händer med poesin, nedskriven på ett välvalt ark av lite finare kvalitet med lite grövre struktur? Mixbanden kanske lätt kan bytas mot youtubeklipp? Man kan gissa att riktiga rosor fortfarande slår talstreck och snabel-a, men är det också romantiskt att inte kommunicera? Förr var tystnad och väntan en naturlig del av kommunikationen mellan
möten, men idag behöver det inte vara det på samma vis. Frågan är om
väntan och tystnaden har ett värde i sig, och vilka uttryck det i så
fall tar sig i form av nya normer och beteenden?

Många är de som tror sig ha förstått och mästrat “spelet” bakom kärlek och romantik, men ännu tycks ingen sådana teori vara mer än resultatet av lite väl starkt självförtroende från författarhåll. I någon mån har romantiken och kärleken det gemensamt med kreativiteten, att ett av begreppets mest centrala världen är dess obeskrivbarhet. Vi kan inte explicit definiera romantik, men vi vet när någonting är romantiskt.

Vill vi i framtiden paras ihop utifrån optimal matching för att spara tid, eller vill vi jaga och bli jagade på en fuzzy, analog marknad? Vill vi kanske designa vår egen artificiella dejt? Hur vill vi bli uppvaktade/uppvakta, och vad tycker vi är romantiskt imorgon? Vill vi ens ha romantiken kvar?

Jag vill nog ha romantiken kvar, och jag tror nog att poesi gör sig bättre på ett väl valt gammeldags pappersark än i ett chattfönster, men jag känner mig förvånansvärt och ovant konservativ och föråldrad i sammanhanget.

4 thoughts on “Veckans Skifte: e-romantik —‘-,{@

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.