Notera att ingetdera är särskilt komplext och intressant. Det verkligt viktiga sker i system som är lagom tätt kopplade, så att komplex dynamik kan ske (förmodligen anpassar spontant vi våra verkliga system att hamna i detta område också). Det betyder att påverkan *kan* spridas, men att lokala och globala interaktioner också spelar roll. Om vi talar om mänskliga samhällen så bygger vi ju ofta institutioner för att göra en viss sorts önskad dynamik mer möjlig och framför allt spridd över hela samhället.

Trasslets utmaning är att sådana globala institutioner av nödvändighet inte kan ta till sig den lokala informationen lika väl som lokala institutioner. Så när mängden kopplingar ökar, så får de konkurrens från mer effektiva lokala institutioner (som Blondinbella) – i varje fall lokalt (i detta fall bloggosfären). Blondinbella skalar nog inte: som institution funkar den bara inom ett visst område. Men kanske gäller samma sak för t.ex. reklamlagstiftningen: den fungerar bara för en viss nivå av sammankoppling, men måste åtminstone anpassas om sammankopplingen ökar – eller hålla sammankopplingsgraden nere för att kunna göra sitt jobb.

Kontroll kanske i framtiden blir mer en fråga om att reglera hur tätt kopplade saker får lov att bli, än att styra vad dessa saker gör?