Veckans skifte: Pengar, pengar, pengar

“If we want to preserve a free society, we must take from government the monopoly of issuing money.” – F. A. Hayek

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=3BQ-RN28bkY]

Guldmyntfotsnostalgi. Privata valutor. Statliga (metaforiska) sedelpressar. “Kvartalspolitik.”
Huruvida det lockar att diskutera ovanstående, och besläktade fenomen, blott för att de signalerar konsekvens, stringens och kufighet, låter jag vara osagt.
Jag gläds i varje fall åt att Johan Norberg tar upp frågorna i sin nya och ack så viktiga bok “En perfekt storm” (om än kort, på s. 194-195), och därmed kladdar av sig lite av sin auktoritet på dessa frågor, som om de lämnas därhänkan låta kvartalspolitikern ostört bemanna sedelpressarna.

10^14 dollars
10^14 dollars
Förra veckan bjöd jag hem en 100 000 000 000 000 dollars sedel från eBay.co.uk för 34.68 SEK (inkl. frakt från UK). Robert från Zimbabwe sätter verkligen perspektiv på frågan om vem som äger ens pengar.

Den första januari 2006 skulle min sedel varit värd otroliga 10 miljarder amerikanska dollar. Idag är till och med priset jag betalade vid eBay-auktionen oskäligt; sedeln är inte närheten värd 1 green-back. Vem ägde egentligen en Zimbabwisk 100 dollars sedel i januari 2006? Den s k ägaren, eller Robert? Vem äger värdet av min svenska 500-lapp idag?

Vad kommer egentligen hända när stimulanspaketen skall betalas? Kan statens valutamonopol komma att ifrågasättas? Är centralbankerna fria nog som det är? Standard frågor…, men ack så intressanta.

Men kan vidare staters valutamonopol rent av kringgås i en än mer uppkopplad värld? E-guld, eBay och e-handel. Hur många E:n krävs det för att låta avancerad byteshandeln ske i nätverk utan att någonsin passera en statsvaluta?

Kanske är en framtida svartmarknad bedriven i “svartvaluta” det enskilt största hotet mot ett fritt Internet?
Veckans skifte frågar sig alltså: Vad är framtidens pengar? Vilken roll har de? Och vad betyder de för världen?

Det vore intressant att höra vad Professor Martin Flodén som skrivit på ekonomistas.se om den framtida penningpolitiken i kortare perspektiv och inom gängsemodeller, tror om framtiden. Och likväl vad någon som entreprenören Wille Faler som verkar simma omkring i den österrikiska änden av poolen tror om framtidens pengar.

16 thoughts on “Veckans skifte: Pengar, pengar, pengar

  • Man ska inte överdriva betydelsen av penningmonopolet – det är ju ändå bara en minimal bråkdel av alla pengar som är centralbankspengar. I volym räknat sker så gott som alla transaktioner utan inblandning av centralbankspengar.

  • @Ingmar:
    Jag tror verkligen att du har rätt att penningmonopolets betydelse ofta överdrivs!
    Men, det smörjmedel som penningen trots allt utgör kan lätt omvandlas till små-små stenar i det kraftiga maskineriet, som vi känner som ekonomin. Jag tror att små stenar påverkar centralbankspengar, trots att de utgör blott en bråkdel av transaktionerna, ty torde inte de transaktioner som sker i dessa pengar vara av högre vikt för tillväxten än många andra bulk transaktioner, jag tänker: slutkunder/löntagare vs. ägarbyten av värdepapper och annan kapitalallokering.

    Med detta för ögonen bör man inte se ditt argument om penningmonopolets ringa betydelse som ett argument för att avskaffa det? Jag menar, i bästa fall kan man med trubbigt vapen påverka konjunkturen något “positivit”, i sämsta fall sitter man med ett monopol som tvingar en att handla i Roberts dollar.

    Är jag fel ute? Det kanske rent av var vad du mena?

    @LAKE:
    Sedeln gör sig onekligen bra på väggen, och visst är “dollarn” död. Det är bara cyniska, morbida och perverterade utlänningar som finner (högt) värde i dem.
    (F ö: kul att du slår ett slag för DLK och Definitivt på din blogg!)

  • Alexander:
    Visst, penningmonopolet borde avskaffas – även om det är mindre “farligt” än vad det låter. Dessutom – och viktigare – borde centralbanker och penningpolitik avskaffas. Centralbankens systemövervakande funktioner kunde med fördel överföras till Finansinspektionen.

    Som konjunkturpolitik är penningpolitiken verkningslös, i “bästa” fall kan penningpoltiken skapa extra osäkerhet eller extra hög amplitud i svängningarna. Det verkar ju t.ex. vara en allmänt accepterad uppfattning att fröet till finanskrisen bestod i att FED för länge höll räntan för låg efter IT-lågkonjunkturen och därmed eldade på en bubbla på den ameriaknska bostadsmarknaden. Med en helt marknadsbestämd ränta borde vi förvätna oss att prissignalen kommer tidigare – räntan är ju priset på pengar.

    Det finns en organisation som arbetare för en världsvaluta – Single Global Currency Association – och de förtjänar support. Dock är de lite fel på det när de verkar vilja ha en världscentralbank, men man kan ju inte få allt. Själv ser jag hellre en världsvaluta motsvarande metern för längd och gram för vikt eller joule för energi (mind it: valuta har inget med fysiska pengar att göra utan är en mätenhet för värde).

  • En kanske förbisedd aspekt på penningproblemet är kanske det förhållandet att man enligt svensk rätt faktiskt får emittera privata sedlar. Ett innehavarskuldebrev som förfaller till betalning i samma ögonblick som det emitteras är ingenting annat än en privatemitterad sedel av det enkla skälet att en privat valuta alltid måste vara konvertibel in i en “ankarvaluta”. Historiskt sett har ankaret nästan alltid varit silver eller guld och några rent lagliga hinder mot att skapa en privat valuta med nominellt värde i guld finns alltså inte enligt svensk rätt. Dessutom är så kallat investeringsguld numera momsfritt.

    Det finns dock en stor hake i sammanhanget och den heter preskriptionslagen 12 §; det vill säga alla skuldebrev preskriberas efter tio år.

    Skulle man bara kunna avtala bort preskriptionslagen vore alla juridiska hinder mot att återskapa en eller flera guldkonvertibla privata valutor helt undanröjda och jag tror att sådana privata och anonyma valutor snart skulle få stor spridning.

    Det vore mycket intressant att få veta om det finns något land utan juridiska hinder mot privatemitterad valuta. I Sverige heter enda hindret preskriptionslagen 12 §.

    Vet någon juridiskt bevandrad hur man bär sig åt när man ser till att somliga presentkort inte blir föremål för preskription? Presentkort är ju i grunden skuldebrev och trots detta finns det presentkort som inte preskriberas. Om jag förstått saken rätt gör just det förhållandet att man avtalat bort preskriptionslagen 12 § att de inte är skuldebrev.

    Skulle man alltså kunna lösa problemet så enkelt att man emitterade presentkort med nominellt värde i investeringsguld och uttryckligen angav att dessa presentkort har obegränsad giltighetstid? Jag tänker mig då att man åstadkommit något som materiellt sett är ett skuldebrev, men likväl i strikt juridisk bemärkelse inte är det och att därför preskriptionslagen 12 § blir irrelevant.

    Vad som behövs är sedlar med nominellt värde i guld så att det blir lika enkelt och anonymt att skydda sina besparingar med hjälp av guldkonvertibla sedlar som att skydda dem med hjälp av en ren pappersvaluta.

    I länder med mycket hög inflation och illa fungerande banksystem har befolkningen ofta sina besparingar i utländska sedlar, trots att dessa inte ger någon ränta. Om det funnes guldkonvertibla sedlar uppbackade av en fraktionell guldreserv samt högklassiga gulddenominerade räntebetalande fordringar skulle sådan sedlar snart konkurrera ut de mest stabila utländska valutorna som inflationsskydd i länder utan fungerande banksystem.

    Ja, jag är säker på att guldet inom 100 års tid helt skulle ha tagit över som “world’s standard money” och att världens centralbanker skulle bli helt irrelevanta. Redan idag håller detta på att hända, men guldkonvertibla sedlar vore spiken i kistan.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.