Tappat tråden? Den fasta telefonins död och betydelse

Så var hösten plötsligt här, och med den en uppsjö av nya skiften, skiftesspaningar och funderingar från Skiften.se. Nu närmast ett nytt skifte, och en ny fråga till mina kära medskribenter. Denna vecka ska vi rikta våra blickar mot en gammal vän vi har starka band men inte längre några sladdar och trådar till.

The Economist (Leaders: Unwired – länk saknas) skriver denna vecka om den trådbundna, klassiska telefonins långsamma död i USA, och vad som faktiskt händer när amerikanerna klipper sladden och helt går över till att använda mobiltelefoni (och andra lösningar).

Två omedelbara problem belyses i Economist-artikeln: de ekonomiska subventionsmodeller som omger den fasta telefonin kollapsar när allt färre ska bära hela kostnaden, och det ökande trycket på bredbandspenetrationen och mobiltäckningsgraden (i det relativa perspektivet nya tekniska alternativ). Obama har att göra, med ett USA som ligger på 15:e plats i bredbandsligan i OECD och en allt mer instabilt balanserad infrastruktur för telekommunikation. Men det finns mer att säga om den klassiska telefonins långsamma och utdragna död.

Teknikhistorikern Jan Garnert beskriver i boken Hallå! den svenska telefonins historia ur ett tekniskt, socialt och kulturellt perspektiv. Förutom att tolka Strindberg utifrån den omvälvande tekniska förändring han levde i beskriver Garnert telefonen som ett centralt steg i utvecklingen av en gemensam kunskap och sociala relationer:

Röda rummet inleds med att Arvid Falk från Mosebacke blickar ner mot området vid Slussen. Här skulle inom några år miljön drapperas med modernitetens ståltrådsgardiner: telefontrådar dragna från det nya Bellbolagets telefonstation i Gamla stan, över hustaken och vidare mot Södermalm och Norrmalm. Med stöd av järnstativ på hustaken byggdes med ny teknik nya förutsättningar för människors relationer och sociala nätverk.”

Garnerts generella perspektiv på telefonens inverkan på människors vardag kan kontrasteras med exempelvis Lena Andersson-Skogs kapitel “De osynliga användarna” i antologin Den konstruerade världen.

Andersson-Skog noterar bland annat telefonens ekonomiska roll i att snabbare förmedla information på marknaden, men tar därefter desto större fokus på telefonen ur ett identitets- och genusperspektiv. Hon påvisar hur manligt och kvinnligt användande av telefonen kraftigt skiljde sig i reklam och föreställningar:

“Även telefonister framställs i otaliga filmer som skvalleraktiga och mer intresserade av att lyssna på andras samtal än av arbetet i sig. Kvinnan och telefonen är en kombination som väcker en känsla av löje och lättja.

Män och telefoner framställs å andra sidan som en högst respektabel kombination. Män använder telefonen i arbetslivet för att ta emot eller lämna viktig information och för att fatta snabba och avgörande beslut”

Här porträtteras två väsensskiljda telefonkulturer. Andersson-Skog påvisar också hur två faktiskt särskilda telefonkulturer separerade det manliga och det kvinnliga förhållandet till telefonen. Hon understryker även hur en annan men relaterad distinktion kan göras mellan det offentliga (industrialiserade och marknadsekonomiska) och det privata (hushållsrelaterade) telefonerandet.

Andersson-Skog frågar sig om mobiltelefonin bryter mönstret, och noterar att användandet av mobiltelefoner delvis har suddat ut dessa tidigare tydliga användarkategorier, men att vissa spår – som att kvinnor talar längre och mer i telefon än män – ännu kvarstår.

Min(a) fråga(or) till mina medskribenter är: Vad är Din relation till trådtelefonin? Har Du en fast telefon? Och vad tror Du det betyder att vi så sakteliga lämnar den första realtidsbaserade telekommunikation som gjorde entré i våra hem och liv bakom oss?

7 thoughts on “Tappat tråden? Den fasta telefonins död och betydelse

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.