Patent och krigsminnen
Johanna ställer en svår fråga kring patent i veckans skifte, inte minst då patentfrågan rör sig över så många olika former. Därför specialiserar jag mitt svar på läkemedelspatent.
Medan jag tänker över läkemedelspatent och om vi ser skiften i hur de fungerar, så ger jag er ett gammalt krigsminne.
I juni 2005 så befann jag mig i Bryssel för Europaparlamentets debatt om mjukvarupatent.
Jag skrev mer om patent i min artikel D-Day for Innovation. Sedan blev mjukvarupatentet en av patentmotståndarnas största segrar då Europaparlamentet släppte fråga i andra läsningen, vilket inte skett tidigare. Fast mjukvarupatenten kommer nog upp på agendan igen.
Två citat ur artikeln för våra läsare att tänka över. Är det rätt? Är det fel? Är det intressant? Är det föråldrat eller giltigt ännu år 2009?
The idea that an invention must ”control a force of nature” to be patentable (suggested by the Parliament rapporteur Michel Rocard) is problematic even for the Scania trucks. An electronic traction control system literally controls forces, but what is innovative in a particular design is how it is controlled. This is where the software aspect becomes crucial and cannot be taken away. In the cancer detection system there is an interaction with the outside world, but the truly innovative parts that have developed from research and development involve how to tie together the input with the output – again the software.
Many of the concerns voiced by IP-skeptics are the concerns of the industry too. There is a need to prevent abuse, such as trivial patents that are granted too easily, patents with prior art or drawn out and uncertain legal processes. A commonly stated concern was to avoid the ”American extreme”, where litigation becomes the norm. This is nothing the EU industry wants, and there was great support for strict demands of global prior art checks, technical contribution and transparency in the process.
”A commonly stated concern was to avoid the ”American extreme”, where litigation becomes the norm. This is nothing the EU industry wants, and there was great support for strict demands of global prior art checks, technical contribution and transparency in the process.”
Om sådan striktare prövning nu låter sig göras, varför har det då inte gjorts i USA tror du? Skulle inte olika strikta prövningar leda till handelsorättvisor – amerikanska företag kan sälja produkter i Sverige, men svenska kan inte sälja sin produkter i USA för att de inkränktar på triviala patent.
Vet du om det går att patentera matematik på samma sätt som skulle vara fallet för dessa CII? (säg om Scania använder en speciell beräkningsmetod i sitt bromssystem)
Waldemar;
Ett stort problem med patent är att mänskligheten inte har något universellt accepterat språk för ”uppfinningar”.
Allt blir bara tolkningar och flummerier. Denna osäkerhet gör att det går att leva på att vara ”tolk” – ett yrke som så att säga är ett ”överflöd”.
Om det funnits ett universellt accepterat ”patentspråk” och specifika patent varit möjliga (istället för generella) kanske systemet hade fungerat.
Tillåt mig tvivla på att vi kommer att finna något universellt patentspråk. Matematiken är inte ens komplett .. mer exakt än så blir det knappast och det språket har utvecklats i tusentals år..
… Att främja vetenskapens och de användbara konsterna, genom att under begränsad tid försäkra upphovsmän och investerare den exklusiva rätten till sina respektive skrifter och upptäckter…
Så garanterar den första artikeln, Sektion 8 i Amerikas Förenta Staters konstitution immaterialrätten. Precis som för grundlagsfäderna har patent länge varit en konfliktlinje mellan ett nyttoargument (utilitarism) eller ett naturrättsligt resonemang.
Vi kommer inte att finna ett platoniskt patentspråk, däremot bör vi titta på sedvänjor inom olika branscher för att få variation.
Nu föll ju det här förslaget http://www.ffii.se/nyheter/index.shtml
Kommer vi se handelsorättvisor? Ja, det kan bli ett mycket aggressivt patentspel mellan inte bara EU och USA, utan även med Indien och Kina. Det företag som har flest patent numer är kinesiska Huawei. Klarar små och medelstora företag av ett globalt patentspel?
Komplicerad lagstiftning och svårigheter till strikta prövningar är problem, men stark lagstiftning behöver inte betyda omfattade.
Waldemar,
du svarade inte på frågan om matematik. Om Scania inte ska få patentera matematiken de använder i sina bromssystem varför skall de då få patentera algoritmerna?
”begränsad tid” – ja, det är verkligen en bedömningsfråga.
En ung människas verk skyddas idag fram till dennes 150-årsdag, eller annorlunda uttryckt: skyddet går ut ungefär när kreatörens barnbarns barnbarns barn föds. Dessutom finns det ett konstant tryck på förlängningar, nu senast för de närstående rättigheterna.