<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Börjar åldrande bli gammalt?</title>
	<atom:link href="http://skiften.se/2009/09/03/borjar-aldrande-bli-gammalt/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://skiften.se/2009/09/03/borjar-aldrande-bli-gammalt/</link>
	<description>Morgondagens debatt, samhälle och människa</description>
	<lastBuildDate>Mon, 17 Oct 2011 18:25:26 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.2.1</generator>
	<item>
		<title>Av: Alexander Funcke</title>
		<link>http://skiften.se/2009/09/03/borjar-aldrande-bli-gammalt/comment-page-1/#comment-886</link>
		<dc:creator>Alexander Funcke</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 15 Sep 2009 06:54:49 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://skiften.se/?p=2087#comment-886</guid>
		<description>@Anders: Jantelagen applicerad på överlevnad. Läskigt.

@llama: Snarare som ett FreeBSD-jail eller rent av en hel VM. Alla systemanrop är ju utbytta. Inte fullt så läskigt.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>@Anders: Jantelagen applicerad på överlevnad. Läskigt.</p>
<p>@llama: Snarare som ett FreeBSD-jail eller rent av en hel VM. Alla systemanrop är ju utbytta. Inte fullt så läskigt.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: llama</title>
		<link>http://skiften.se/2009/09/03/borjar-aldrande-bli-gammalt/comment-page-1/#comment-885</link>
		<dc:creator>llama</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 14 Sep 2009 09:36:21 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://skiften.se/?p=2087#comment-885</guid>
		<description>Nördens pandemonium, det är som ett chroot jail.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Nördens pandemonium, det är som ett chroot jail.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Anders Sandberg</title>
		<link>http://skiften.se/2009/09/03/borjar-aldrande-bli-gammalt/comment-page-1/#comment-884</link>
		<dc:creator>Anders Sandberg</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 10 Sep 2009 15:00:51 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://skiften.se/?p=2087#comment-884</guid>
		<description>Det stora skiftet kommer nog inte när livsförlängningen faktiskt bryter igenom, utan när den går från &quot;tänkbar möjlighet&quot; till &quot;praktisk möjlighet&quot;. Vi tänker mycket olika på saker i dessa två kategorier. Ett typiskt exempel är de invändningar som görs i &lt;a href=&quot;http://www.practicalethicsnews.com/practicalethics/2009/09/longer-life-more-trouble.html&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt;den artikel i Times jag ondgör mig över&lt;/a&gt; (pensioner, överbefolkning, mening med livet) - de är den sortens invändnigar man kan göra mot en teknik som egentligen inte finns i samhället men som blir uppenbart absurda när det är en faktisk möjlighet. Då börjar man istället diskutera på allvar vad man faktiskt tänker göra, istället för att svepa in sig i fluffiga principer eller farhågor.

Livsförlängning är inte där än, och hindras till stor del från att utvecklas starkt eftersom det inte ses som riktigt seriöst. Men förr eller senare kommer labbresultat om någon modifierad mus som blir nyckeln för en ändrad opinion. Då blir det troligen en kapplöpning att finansiera och forska mera, och en snabb ändring i attityder (oavsett hur mycket detta skifte faktiskt hjälper oss komma nära målet av praktisk livsförlängning - steget från fåret Dolly till stamcellsterapier har varit långt).

Om min modell ovan stämmer kan detta bli chockartat för samhället, eftersom vissa (främst äldre) har goda skäl att tro att de kan missa det förlängda livet och känner sig lurade på konfekten. Givet hur mångas känsla av identitet tycks vara baserad på hur de tacklar dödsångesten så kan introduktionen av livsförlängning som praktisk möjlighet leda till rejäla känslomässiga problem. Kort sagt, det blir livat i debatten.

Alternativet är såklart att vi smyger oss in i en livsförlängd värld utan att vår kultur till fullo noterar vidden av förändringen. Det har vi gjort hittills, och det kanske bidragit till oviljan att ta tjuren vid hornen om många strukturella frågor som pensioner och organisationers inbyggda åldershierarkier. Överraskningar och kriser leder åtminstone till ett fönster där nya möjligheter kan provas.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Det stora skiftet kommer nog inte när livsförlängningen faktiskt bryter igenom, utan när den går från &#8221;tänkbar möjlighet&#8221; till &#8221;praktisk möjlighet&#8221;. Vi tänker mycket olika på saker i dessa två kategorier. Ett typiskt exempel är de invändningar som görs i <a href="http://www.practicalethicsnews.com/practicalethics/2009/09/longer-life-more-trouble.html" rel="nofollow">den artikel i Times jag ondgör mig över</a> (pensioner, överbefolkning, mening med livet) &#8211; de är den sortens invändnigar man kan göra mot en teknik som egentligen inte finns i samhället men som blir uppenbart absurda när det är en faktisk möjlighet. Då börjar man istället diskutera på allvar vad man faktiskt tänker göra, istället för att svepa in sig i fluffiga principer eller farhågor.</p>
<p>Livsförlängning är inte där än, och hindras till stor del från att utvecklas starkt eftersom det inte ses som riktigt seriöst. Men förr eller senare kommer labbresultat om någon modifierad mus som blir nyckeln för en ändrad opinion. Då blir det troligen en kapplöpning att finansiera och forska mera, och en snabb ändring i attityder (oavsett hur mycket detta skifte faktiskt hjälper oss komma nära målet av praktisk livsförlängning &#8211; steget från fåret Dolly till stamcellsterapier har varit långt).</p>
<p>Om min modell ovan stämmer kan detta bli chockartat för samhället, eftersom vissa (främst äldre) har goda skäl att tro att de kan missa det förlängda livet och känner sig lurade på konfekten. Givet hur mångas känsla av identitet tycks vara baserad på hur de tacklar dödsångesten så kan introduktionen av livsförlängning som praktisk möjlighet leda till rejäla känslomässiga problem. Kort sagt, det blir livat i debatten.</p>
<p>Alternativet är såklart att vi smyger oss in i en livsförlängd värld utan att vår kultur till fullo noterar vidden av förändringen. Det har vi gjort hittills, och det kanske bidragit till oviljan att ta tjuren vid hornen om många strukturella frågor som pensioner och organisationers inbyggda åldershierarkier. Överraskningar och kriser leder åtminstone till ett fönster där nya möjligheter kan provas.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: När åldrande blir en sjukdom &#171; Skiften</title>
		<link>http://skiften.se/2009/09/03/borjar-aldrande-bli-gammalt/comment-page-1/#comment-883</link>
		<dc:creator>När åldrande blir en sjukdom &#171; Skiften</dc:creator>
		<pubDate>Sun, 06 Sep 2009 20:24:32 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://skiften.se/?p=2087#comment-883</guid>
		<description>[...] När så medellivslängden kryper uppåt samtidigt som död från våld blir allt ovanligare så börjar döden istället gå hand i hand med något annat som antas vara oundvikligt: åldrandet. [...]</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] När så medellivslängden kryper uppåt samtidigt som död från våld blir allt ovanligare så börjar döden istället gå hand i hand med något annat som antas vara oundvikligt: åldrandet. [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Skiften</title>
		<link>http://skiften.se/2009/09/03/borjar-aldrande-bli-gammalt/comment-page-1/#comment-882</link>
		<dc:creator>Skiften</dc:creator>
		<pubDate>Fri, 04 Sep 2009 07:27:17 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://skiften.se/?p=2087#comment-882</guid>
		<description>[...] 2009 september 4   taggar: ålderdom, död, demografi, jobb, LAS, pensionär by Waldemar Ingdahl   Alexander frågar om vår syn på åldrande. [...]</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] 2009 september 4   taggar: ålderdom, död, demografi, jobb, LAS, pensionär by Waldemar Ingdahl   Alexander frågar om vår syn på åldrande. [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>

