Den nya nya ekonomin

Ett försenat svar på Joakims julskifte.

När nu 00-talet summeras ser man tillbaka på ett tämligen dystert årtionde. “T

he lost decade” är en vanlig sammanfattning.

Men detta gäller bara de industrialiserade länderna som var rika redan på slutet av 1900-talet. För större delen av världen har det varit ett fantastiskt bra årtionde. Kina, Indien och Brasilien är tre giganter som tagit stora steg upp ur fattigdomens svarta hål de senaste tio åren.

Denna bild över de 25 största företagen i världen 1999 jämfört med 2009 sammanfattar årtiondet på många sätt. Brasilien och Kina har företag på listan idag men inte för tio år sedan. (Dessutom har de 25 största företagen blivit mindre än vad de var för 10 år sedan.)

Nu famlar experterna efter svaren på vad vi som byggt vår rikedom på den döende industrialismen ska ägna oss åt i framtiden. Var finns jobben? Hur ska vi undvika att 10-talet blir ytterligare ett “lost decade”?

För att svara på detta säger jag som aktie-experterna: “let the trend be your friend”.

Det finns nämligen några väldigt tydliga och stora trender som kommer att förstärkas det kommande årtiondet. Dessa trender går inte att stoppa eller förhindra. Man måste anamma dem, ta dem till sig – bli vän med dem.

Dessa trender för med sig skiften som ändrar förutsättningar man tidigare tog för givna. Det är disruptiva skiften och är det en sak jag är säker på om de kommande 10 åren så är det att vi kommer att få se ett antal sådana skiften.

Det är precis denna typ av skiften denna blogg ska handla om. Kanske har vi inte alltid lyckats, kanske spretar vi på lite för många håll, kanske gör vi lite för oregelbundna inlägg – men ambitionen är i alla fall klar: vi vill förstå de förändringar samhället kommer att genomgå, innan de sker.

Dessa skiften är för stora och för många för att nämnas i ett enda blogginlägg, men några viktiga trender är:

Globaliseringen. Kritikerna ser det som en förlängning av imperialismen men globaliseringen handlar om att bryta ned barriärer mellan människor. Kulturella, geografiska och juridiska sådana. Detta ger upphov till konflikter då kulturer och åsikter möts på nya spelplaner men i det långa loppet är det positivt för oss alla att vi kommer närmre varandra. Trenden förstärks, nationalstater och andra gamla strukturer hotas.

Urbaniseringen. De upprörda känslorna runt vargslakten är ett symptom på klyftan mellan stad och landsbygd men trenden är tydlig: framtiden tillhör staden. Någon gång 2006-2007 passerades gränsen då mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och FN fastslog att “the Urban Millenium” hade påbörjats.

Automatiseringen. Allt som går att automatisera kommer att automatiseras. Låt den tanken smälta in. Ta den till dig. Bli vän med den. Då har du inget att frukta från 2010-talets jobbmarknad.

Individualiseringen. Handlar om vad som händer med vårt inre när vi blir allt rikare och friskare. Vi söker andra ting än enbart materiell rikedom. Konsekvens: massproduktionens död (den har ju blivit automatiserad – och gratis) och hantverkets återuppståndelse.

Industrialismens död. Detta är en nedåtgående trend till skillnad från de andra men den förtjänar att nämnas. Tiden då människor gick till fabriker för att montera ihop massproducerade föremål är slut. Tiden då rikedomar skapades genom att äga sådana fabriker är slut. Ju fortare denna insikt smälter in i den svenska samhällsdebatten desto bättre är det. Nya jobb kommer från tjänster, upplevelser, konst, hantverk. Every business is show business. Skattesystem och samhälle måste ställas om och anpassas till detta.

Bara några exempel på trender som pågått under lång tid och bara förstärkts de senaste 10 åren. De kommande 10 kommer de att leda till ännu fler disruptiva skiften. Häng med.

1 thought on “Den nya nya ekonomin

  • Individualiseringen blev vad jag stannade till vid, Hur ska människan kunna bli rikare och vackrare om arbetslöshet ligger på individ, och av gammal tradition ses det som lathet att vara arbetslös, följden är fattigdom sjukdom utanförskap och ökad kriminalitet. Bör då inte den tanken och attityden förrändras till att ses som globalt och strukturellt problem först innan det kan pratas om rikedom?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.