Bokbranschen inifrån

Vad säger bokförlagen själva om förändringarna som Anna tar upp? På Bok- och biblioteksmässan i Göteborg  intervjuar jag Johan Hammarström, förlagschef på Bokförlaget h:ström- Text och Kultur som bl.a. gett ut titlarna Att hata allt mänskligt liv av Nikanor Teratologen och Sammanflöden av Jonas Sjöstedt.

Vad anser du om e-boksläsarna och läsplattorna som presenteras här i Göteborg? Är de framtiden eller är pocketboken fortfarande bättre?

Jag är övertygad om att eböckerna kommer att slå stort och brett så snart läsplattorna finns i hemmen. Jag tror att det kommer att vara studenter som i första hand kommer att gå i bräschen för en sådan “revolution” – så snart kurslitteratur och studiemedel finns digitalt och de mer avancerade läsplattorna sjunker i pris, kommer dagens studenter att satsa på digitala utgåvor framför tryckta. Inte bara för att digitala utgåvor kommer att vara billigare, utan för att de dessutom kommer att vara lättare att hantera och arbeta med i studiesyfte. Och när läsplattorna faktiskt ligger där hemma och människor blivit vana att använda dem, kommer de att bli nyttjade även till skönlitteratur och andra typer av böcker än just kurslitteraturen.

Är SMS-böcker och iPhone-applikationer värda att pröva för förlagen?

Det är intressanta företeelser som “happenings” och marknadsföring för böcker, men knappast något som på allvar kan konkurrera med vare sig den tryckta boken eller eboken.

Kommer samverkan att bli vanligare mellan mindre förlag?

Ja. Kanske inte någon utökad samverkan när det gäller enskilda utgivningar, men samverkan på annat håll, exempelvis inom marknadsföring. Utvecklingen inom eboken kommer att göra det billigare och enklare för mindre förlag att producera böcker, men det kommer att bli än viktigare att faktiskt lyckas nå ut med dem.

Vilken förändring kommer att vara viktigast inom tio års tid?

Den allmänna utvecklingen inom branschen mot alltmer slätstrukna bokhandlare med dålig bredd i sortimentet har under de senaste åren och kommer under de närmaste åren att vara den mest ödesdigra förändringen för många förlag med en ambitiös utgivning. Internetbokhandelns långa svans kommer att bli alltmer viktig och detta kommer också att cementera internetbokhandelns övertag. När sedan den digitala boken kommer att slå igenom i de breda lagren är det frågan vilken typ av fysiska bokhandlare vi kommer att ha kvar. Här har antikvariaten en viktig roll att spela i framtiden och kommer antagligen vara de fysiska bokhandlare som bäst klarar både “hotet” från internetbokhandeln och “hotet” med de digitala eböckerna.

Vad tror ni? Har Johan rätt?

Intressant

Berättandets och bokens framtid

Lagom till bokmässan lyfter Anna fram bokens framtid som veckans skifte. Precis som musik-, film och TV-industrin står bok-industrin inför ett pågående skifte.

Så, vad är en tänkbar utveckling för vår käre vän, boken?

Finns det ett värde i det nakna skriftspråket som är tillräckligt för att boken ska klara av att stå emot konvergensen när kusinerna film och TV svetsas samman och blir interaktiva TV-spel?

Låt oss finfördela bokens beståndsdelar och analysera dem var för sig.

  • Skriftspråket lär inte försvinna i första taget. Om 10 år kommer vi fortfarande att använda alfabetet för att forma ord, meningar och berättelser.
  • Berättarkonsten försvinner inte heller. Tvärtom, att kunna förmedla en gripande historia är viktigare än någonsin. Däremot kanske det skrivna berättandet kan utvecklas i nya riktningar när det inte längre hålls fånget av…
  • papper. Bokens format innebär begränsningar som i sin tur kontrollerar själva berättandet.
  • Kommer vi att få se spännande innovationer inom berättarkonsten när historierna släpps fria från tryckpressarnas tyngd? Eller är det måhända så att det linjära berättandet helt enkelt är den bästa formen för att skapa en historia som biter sig fast?

    Om så är fallet är inte boken hotad.

    Fast pappret klarar vi oss utan.

    Eller? Värt att hålla ögonen på: On Demand Books som säljer en boktryckarmaskin tänkt att fungera ungefär som en automat som kan skriva ut vilken bok som helst på någon minut:

    Library quality paperbacks at low cost, identical to factory made books, printed direct from digital files for the reader in minutes, serving a radically decentralized world-wide multilingual marketplace.

    Kanske är det bokhandlarna snarare än pappret vi klarar oss utan.

Läsandets framtid

Idag startar årets Bok- och biblioteksmässa i Göteborg och jag tänker att det är ett ypperligt tillfälle att ta upp de pågående skiftena i bokbranschen. (Allt om bokmässan skall för övrigt finnas på den här länken.) För 10 år sedan läste jag en universitetskurs i Electronic Publishing i England och kunde med lätthet föreställa mig en tillvaro där man använde elektroniska böcker, inte minst för facklitteratur inom juridik och medicin, där innehållet ständigt kunde vara uppdaterat. Just det scenariot har inte fallit in, även om vi använder datorer, minilaptops och smartphones för tillgång till fakta i databaser och på internet. Enligt en alldeles färsk undersökning från tidskriften Svensk Bokhandel har 8% läst en digital bok det senaste året. En lika stor andel säger sig vara intresserade av Spotify som en distributionskanal för ljudböcker. Själva läsandet har under det senaste decenniet boomat i pocketformat. Ljudboken har påbörjat sin erövring av folks hjärtan. Nu lanseras e-bokläsaren Kindle i Europa, och läsplattan Nuut. Google scannar in böcker. Och författarna själva publicerar litterära manifest i DN. Om de inte lägger ut hela böcker på nätet. Vilket kanske är lika bra det eftersom bokhandlarna inte vill ha dem.
Eva Ström, Sydsvenska Dagbladet:

Bokhandlarna vill inte vara bibliotek, och biblioteken knappt heller. Internet har förändrat bokbranschen.

Veckans skifte gäller läsandet och bokbranschen. Hur ser det ut om ytterligare 10 år? Läsandet, förlagsvärlden och bokbranschen? Visar den norska bokbranschen rätt väg in i den digitala framtiden?

Ang vårböcker: Sent om sider, ytterligare böcker!

Under våren har jag lovat mig själv att finna mer tid för att läsa, och det går sakta framåt! Dessutom har jag lovat mig själv att hitta tillbaka till skönlitteraturen, och även detta projekt har nått viss framgång. Med det sagt skulle jag varmt vilja rekommendera följande tre böcker:

1: Soon I Will Be Invincible – Austin Grossman

En mörk och mycket verklighetstyngd (sarkastisk) gestaltning av de stereotypa superhjältarna och superskurkarna som utspelar sig in en nära framtid. Superhjältarna tampas med PR-kriser, relationsdraman och mindervärdeskomplex, och superskurkarna gör allt de kan för att inte av misstag berätta sina planer för hjältarna. Boken är helt lysande både till form och innehåll, se bara följande utdrag från superskurken Dr. Impossibles tal till världen i vilket han hotar med att förinta Jorden:

“My first act will be to demand the surrender of all the governments of Earth, via the United Nations Security Council. You have no alternative. Legal details of this process can be found on my web site”

2: Neuroethics – Nail Levy

Neil Levy är verksam vid Centre for Applied Philosophy and Public Ethics, University of Melbourne och The Program on Ethics of the new Biosciences, Oxford. Här har Levy tagit sig an att formulera en sammanhållen bild av de nya etiska dilemman som följer av att neurovetenskaperna kommer allt längre i sitt uppdrag att kartlägga och förklara hur vi egentligen fungerar neurologiskt. Jag har precis börjat läsa boken, men speciellt lockande finner jag diskussionen om jagets autencitet.

3: Groundswell – Charlene Li och Josh Bernoff

Groundswell är en av de böcker som ligger i min halvlästa hög, men det börjar bli dags att avsluta den. Li och Bernoff har gjort en bra och lättöverskådlig sammanställning av vilka problem och möjligheter företag står inför i det föränderliga medielandskapet. Framförallt uppskattar jag att förattarna tydligt understryker att det inte handlar om att hitta det enda rätta receptet. Det är hög tid att inse att vi rör oss från den styrda envägskommunikationen till den okontrollerade och icke avgränsade konversationen. Li och Bernoff bjuder även på en mängd konkreta och belysande exempel.

Skifte: Riv fabrikerna!?

Det har skett stora, för att inte säga enorma, teknologiska, livstilsmässiga och geopolitiska förändringar de senaste femtio åren. Men hur mycket har egentligen vårt sätt och våra modeller för styrning och ledning förändrats under samma period? Var sker de banbrytande förändringarna i management som krävs för framtidens verksamheter, och hur ser de ut? Det var då jag plockade fram Gary Hamels bok Morgondagens management som frågorna kring detta skifte dök upp. Numera har många konsulter och verksamhetsutvecklare fullt upp med att anpassa Toyotas framgångsrika leanmodell för även andra sorters verksamhet än fabrikstillverkning, men hur skulle det vara om vi tänker mer nytt än så? Gary Hamel bjuder in till diskussion kring de mönsterbrytande förändringar som han menar måste komma till stånd för att management ska komma ikapp den övriga utvecklingen.

Företagsledningar har länge stått på den utvecklingsplatå där Taylor (han med tidtagaruret) och Weber (han med byråkratin) lämnade över. I Sverige kanske vi slår oss för bröstet som jämställda och moderna, med platta organisationer. Det är snart 25 år sedan flygbolagschefen Jan Carlzon skrev Riv pyramiderna! Han poängterade bl.a. vikten av att gå från produktionsfokus till marknadsfokus, och vikten av alla anställdas delaktighet. Ändå hör jag fortfarande chefer, relativt unga, i kunskapsbaserade företag och organisationer tala om verksamheten som “fabriken”.

Peter F Drucker beskrev själv sin bok Management på 2000-talet som ett upprop till handling:

”Utmaningarna kommer inte av dagens situation. DE ÄR AV HELT ANNORLUNDA SLAG. Vi lever i en ÖVERGÅNGSTID – och förändringarna är mer djupgående än till och med de som förebådade den ”andra industriella revolutionen” vid mitten av 1800-talet eller de strukturella förändringar som utlöstes av den stora depressionen på 1930-talet och det andra världskriget.”

Därför vill jag be mina medbloggare att tänka tillbaka på något av de skiften vi skrivit om här tidigare och denna gång med managementglasögonen på: Ger detta skifte några ledtrådar om hur morgondagens management kommer att se ut? Vilka utmaningar medför detta skifte, utmaningar som gott ledarskap bör svara upp emot? Vilka personer/verksamheter är det som blir framgångsmodeller, efter Jan Carlzon, efter Toyota?

Ang. Vårböcker: Stormigt germania kaos!

Tre vårboktips var det som efterlystes, och här skall levereras, om än mycket kortfattat i dessa deklarationstider.
Detta är i vart fall de bra böcker jag just vårläst; de förefaller alltså per definition vara vårböcker.

  • €n perfekt $torm – Johan Norberg
    9186185039
    Norberg skriver underhållande om hur företagsledningar, politiker och vi(?) andra som levt över våra tillgångar och vilka signaler som gjort det möjligt.

  • Germania – Niklas Elert och Jonas Sigedal
    germaniaomslag_skugga
    Detta är en samhällssatir som är så väl löjlig, överdriven och onyanserad, som alldeles, alldeles underbar!

  • Chaos – James Gleick
    gleick
    En populärvetenskaplig bok om kaosteori – och än mer intressant om hur en ny vetenskap etableras. Släpptes förra året i en 20-års-jubileums upplaga av Penguin.
    Endore:ad av Douglas Adams. Bara en så’n sak!

Ang. Vårböcker, tre tips med mjuk rygg

Joakim efterfrågar boktips, och här kommer tre skilda böcker från bokhyllan:

vårböcker

Jag börjar från vänster.

James Tiptree Jr. (Alice Sheldon) – Her Smoke Rose Up Forever

En tjock samling noveller, som är en av de få böcker som i dag går att få tag på av sciencefictionförfattaren Alice Sheldon. Innan Sheldon hade ihjäl både sig själv och sin man (visst blir böcker så mycket mer spännande om författaren råkar vara en bisexuell mördare?), skrev hon om rymden, genus, incest och existensiella frågor, allt under pseudonymen av ett mansnamn. Novellerna i boken är skrivna under sjuttiotalet, men flera av dem som “the girl who was plugged in” och “the last flight of doctor ain” är definitivt lika aktuella i dag.

Aleksandr SolzjenitsynEn dag i Ivan Denisovitjs liv

En nobelpristagar-klassiker i nyutgåva som beskriver en dag i ett sovjetiskt arbetsläger. Lite som en komprimerad Brott-och-straff, med bara 198 sidor. Perfekt för en hängmatta och stimulans för hjärncellerna.

Linda Rosing (och Daniel Nyhlén) – Den nakna sanningen

Jag har en fascination för silikonblondinbiografier. Jenna Jamesson, Dolly Parton, Magdalena Graaf, Carolina Gynning och Linda Rosing – alla har de skrivit (ibland med hjälp) en biografi. Den nakna sanningen tar inte ens två timmar att ta sig igenom, men säger ändå rätt så mycket – kanske just i frånvaron av substans. Den innehåller precis det man behöver mellan nobelpristagarverk, franska filosofer och nationalekonomer – en smula verklighet och småstadsglamour.

Ang. vårig bok: droger, apokalyps och skurkkapitalism

Joakim efterlyser tre boktips att läsa under våren.

Mitt första tips är en bok som ger ett optimistiskt perspektiv på vår samtid och framtid, Apokalypsens gosiga mörker av Anders Bolling. Bolling beskriver onekligen ett stort skifte i vår omvärld, ett rätt oväntat skifte. Läs min längre recension från kulturmagasinet Voltaire.

apokalypsensgosiga

Mitt andra tips är Skurkkapitalismen av Loretta Napoleoni. En del läsare av Skiften kanske blir förvånade att jag tipsar på en bok från en debattör Noam Chomsky inspirerat. Det gör jag dels för att Napoleoni har några poänger, men också för att förstå en världsbild som skiljer sig rätt mycket från Skiftens om globalisering, nätpolitik, kulturella förändringar och kroppspolitik. Läs min längre recension på Café Babel här.

skurkkapitalismen_large

Mitt sista tips är Straffa syndare eller hjälpa människor. Det är en bok som har en lång personlig historia, bra mycket längre än när jag och Louise Persson började jobba med den. Arbetet fick mig att hamna i hippa Andels, mystiska Budapest, kidnappas av rymdobjektivister i Washington DC, skriva anteckningar på Café Commerical och se alltför läskiga sidor av cigarettsmugglingen och vilka skador alkoholen kan orsaka.

Jag tror att vi kommer att se rätt stort skifte inom folkhälsopolitiken inom en nära framtid, både av hur alkohol, narkotika och tobak uppfattas men också i att tanken på att eliminera bruket dras tillbaka. War on Drugs är för dyrt, det förstår nog president Barack Obama. Hur ser alternativen ut efter dagens politik? Läs gärna mer om Straffa syndare eller hjälpa människor

omslag-fram-bok

Intressant

Veckans…våriga bok?

Våren är i full färd med att bli försommar, och uteserveringar, balkonger och parker tävlar om att erbjuda en lugn, avkopplande stund. Men något fattas ändå. Denna vecka skulle jag vilja ställa en fråga av det lite mer lättsamma slaget till mina kära medskribenter, men även till alla våra läsare: vad läser ni?

Jag skulle vilja höra vilka tre boktips som jag borde slänga in på min att-läsa-lista för våren?

Ang. Idéströmningar: Syntetiska strömningar

Post-modernism är något som man med lite vilja kan se som en direkt anti-tes till modernismens strikt vetenskapliga syn på världen. Givet detta och med hjälp av ett par Heglianska glasögon (av en version som ser bortom Preussen) kan man skönja en dialektisk syntes av dessa strömningar, men vad skulle denna syntes utgöras av? Neuroromantik? Neurorenässans?
Det faktum att den så tacksamt ofalsiferbara dialektiken alltid kan dra till med en efterkonstruktion gör tyvärr inte den mer behjälplig nu när vi skall speja framåt. Den låter oss blått se vad vi vill…

Med fortsatt välvillighet kan man tala om de evolutionära förklaringsmodellerna av kultur och idéer som en formalisering av den Heglianska tanken om dialektik. Formalisera i meningen att göra den positivistiskt falsifierbar. Plötsligt kräver dess resultat mer än en axelryckning i reaktion, men blev också svårare att hämta rättfärdiganden från.
Jag antar att boken som Waldemar Ingdahl refererar till, Freedom Evolves, har med detta att göra. Den har i vart fall lagts till på min önskelista inför jul.

Magkänslan när man talar om idéströmning är att det egentligen är ett felaktigt uttryck, eller i vart fall aldrig bör användas i singular när man talar om hela världen. Detta sagt så har västvärlden gått igenom olika stadier där kultur och idéer inspirerats starkt av enskilda identifierbara strömningar. Andra strömningar fanns med all säkerhet parallellt, dels i andra delar av världen, och dels i olika delar av samhället. Det fanns bara inte plats för dem på den historiska scenen.
Vill man driva tesen att de relativt sammanhållna idéströmningarnas tid är förbi, så är det enkelt att peka på distributionsmöjligheterna då, och de samma nu. Hela förekomsten av “the long tail”-fenomenet gör för idéerna vad de gjort för publicisterna, öppnar för det smala och annorlunda.

Tänker man sig en evolutionär process där olika kulturella, och idéer stöts och blöts i konkurrens om medlemmar mellan olika sociala sammanhang, då kan man se hur den evolutionära processen med hjälp av konkurrensen leder utvecklingen mot en förbättring. Förbättringen riskerar dock att fastna i en typ av lokalt maximum.

För att ta sig ur ett lokalt maximum behövs de stora mutationerna. Det är ofta här skiften i idéströmningar kommer in, som de stora lyckade mutationerna.

Mutationer kommer inte tillstånd om inte experimentlustan finns och tillåts. Den idé-pluralism som råder idag är mycket sannolikt större än någonsin tidigare.
Det finns alltså anledning att ifrågasätta idéströmningarnas framtida betydelse som begrepp, men också anledning att glädjas över anledningen till detta ifrågasättande.