Ang. Pengar: Två diskretiseringar och jakten på ett lagom

Pengarnas framtid är ointressant. Vad som är intressant är vad pengarna fyller för funktion, och hur behovet för den funktionen ser ut i framtiden.

Så vad är pengarnas funktion? Vi prövar oss på en förhållandevis grovkornig beskrivning. Pengar är en diskretisering, ett sätt för oss att enas om en gemensam enhet med vilken vi kan konkretisera våra olika preferenser och ställa dem i relation till varandra. Pengar översätter mitt gillande till ditt gillande och tillbaka igen. Pengar är också en diskretisering i form av valutor och valutaområden, som avgränsar och särskiljer större trender inom avgränsade populationer från varandra och ställer dem i relation till varandra. Vi har alltså två diskretiseringar:

  • Diskretisering av relativa preferenser mellan aktörer
  • Diskretisering av populationer av handlande aktörer med preferenser

På en lokal, isolerad och helt fysisk marknad är pengar den optimala lösningen för att möjliggöra och effektivisera byteshandel i flera led och med flera aktörer. På en global marknad blir det en smula knepigare, inte minst eftersom det uppstår en relation mellan flera lokala valutor, men pengarna fyller fortfarande sin funktion. Men vad händer när Nätet sänker de trösklar som tid och rum hittills utgjort, upphäver den fysiska knappheten och därmed påverkar randvillkoren på ansenliga delar av den underliggande byteshandeln?

En diskretisering är bara god i förhållande till det system inom vilken den uppstår. Om systemvillkoren förändras är det mycket möjligt att diskretiseringen påverkas, eller till och med blir otillräcklig. I pengarnas fall blir skillnader mellan valutor en störningssignal i en internationell kommunikation där det enda viktiga är vad man har tillgång till i detta nu. Frågan är om störningen är tillräcklig för att det ska uppstå incitament att hitta en annan lösning, och vad denna lösning i sådana fall skulle vara.

Det omedelbara svaret på den frågan är att det antagligen är enklare att förbigå störningen en gång för alla genom modifikationer i mediet än att konstruera en ny valutainstans. Däremot kommer troligtvis många informationsflöden i framtiden utväxlas genom kontinuerlig flödeshandel. Samtidigt kommer pengar fortfarande spela en central roll i våra lokalglobala vardagliga liv, helt enkelt därför att deras funktion där är mer eller mindre ostörd. Den första diskretiseringen tycks alltså mer eller mindre oberörd.

Men det betyder inte att ingenting har förändrats.

Ett globaliserat informationssamhälle öppnar upp för att ifrågasätta den andra diskretiseringen, implementeringen av valutaområden. Det är intuitivt uppenbart att valutaområden inte motsvarar någon explicit avgränsning i preferenser och värderingar inom populationerna som bevistar dem. Valutaområden har historiskt närmast förknippats med nationalstater, men så måste det inte nödvändigtvis fortsätta vara (Och upphör den kopplingen följer en rad fundamentala förändringar av politiska styrmedel och det politiska maktlandskapet).

Med en kontinuerlig och omedelbar global kommunikation och möjligheten att transportera varor och tjänster friktionsfritt (mer friktionsfritt än någonsin förut i varje fall) över hela världen blir det möjligt – och intressant – att fråga sig vad den optimala storleken för ett valutaområde egentligen är. I Sverige har vi hetskt debatterat Eurons och Kronans vara och icke vara, men varför skulle vi inskränka oss till enbart dessa två storlekar på områden?

I den ena extremänden har vi den globala, eller intergalaktiska, valutan. Den lösningen är troligen varken särskilt effektiv eller åtråvärd, men den skulle onekligen öppna upp för en ny och rätt bisarr tolkning av Marx planekonomi.

I den andra änden har vi privata valutor. den troligaste konsekvensen av privata valutor vore en migränpandemi orsakad av att varje individ talar sitt eget, eller en liten skaras, ekonomiska språk men inte intuitivt eller enkelt kan förstå andra. Privata valutor skulle bättre avspegla en individs eller liten grupps värdering av sin omgivning, men så mycket mer än så skulle de nog inte åstadkomma i förbättringsväg.

Den optimala storleken på ett valutaområde kan alltså antas ligga någonstans mellan dessa två extremer, men var? Och måste ett valutaområde vara geografiskt sammanhängande?

Wrapping up: Innovation

Flera aspekter på innovation och dess förutsättningar har kommit upp under veckans skifte och jag gör här ett försök att knyta ihop säcken och fyller på med ytterligare några exempel. Innovation är ett brett och för många människor abstrakt begrepp. Sverige har en stark ingenjörskultur och det är lätt att sätta likhetstecken mellan innovation och ny teknik. Men i takt med informationssamhällets framväxt sker ett skifte där en allt större del av innovationerna finns i tjänster, processer, marknadsföring och organisation. Erik gjorde en lovvärd djupdykning i begreppet. Det räcker inte att komma på något nytt, innovation innebär att man tar det i bruk. Han tar även upp kopplingen till kreativitet men varnar för idégenerering som ett självändamål. Bättre då att fokusera på problemlösning. Vilket man ofta gör i öppen innovation där kunder och leverantörer är aktiva i innovationsprocessen.

För att gynna innovationer ser Skiftesbloggarna skattelättnader som ett medel. Johannas inlägg tar även upp avregleringar och avbyråkratisering. I Belgien har staten lanserat det så kallade Kafka-projektet där man uppmuntrar medborgare att rapportera in onödig byråkrati. Det är ett öppet sätt att arbeta med regelförenklingar och under 4 år har 200 lagar förenklats eller upphävts. För företagen har det inneburit att de administrativa kostnaderna minskat med 25 % och Belgien sägs vara ett land där det är lätt att starta företag.

Flera inspel, inte minst Joakims, tar upp vikten av tillgång till kunskap och forskningsresultat. Han pekar mot hybrider av monetära resp gåvo-ekonomier samt på det viktiga samspelet mellan akademi och näringsliv. Centrum för tjänsteforskning bedriver forskning om kunddriven tjänsteinnovation och har bl.a. ett projekt med Luftfartsverket.

Presentationen från universitetet i Ghent om tjänsteinnovation kanske gick en del läsare förbi eftersom jag inte gjorde någon beskrivning utan lät länken stå för sig själv. I den tar Prof Gemmel upp just komplexiteten i innovation och använder Singapore Airlines som exempel på ett företag som lyckas arbeta med innovation både strukturerat top-down och samtidigt behåller förmågan att fånga upp impulser bottom-up. Alexander lyfter i sitt inlägg bl.a. fram den sortens innovation som ligger inom kai-zen, arbete med ständiga förbättringar, något som varit en viktig framgångsfaktor för Toyota. Alexander påtalar vikten av att satsa brett och omnämner särskilt open source som ett område sprunget ur innovation och en plattform för innovation.

Jag vill här återknyta till TPB-diskussionen med att nämna en relativt färsk bok: Market Rebels – How Activists Make or Break Radical Innovations, Hayagreeva Rao (Princeton University Press). Boken tar upp hur gräsrotsrörelser sprider – eller bromsar – innovationer på marknaden och arbetar utifrån vad författaren benämner “hot causes” och “cold actions”. Ett företags framgång kan hänga på dess syn på dessa aktivistgrupper, som ibland ses som irrelevanta eller destruktiva.

Något som vi inte kommit in på under veckan är social innovation och socialt entreprenörsskap. Detta är dock områden som ökar i popularitet.

Waldemar förde vårt fokus tillbaka till innovation som en viktig motor för tillväxt och till nationen som spelare på den internationella arenan. Sverige ligger bra till i internationella jämförelser; i den senaste Global Innovation Index 2009 från INSEAD kommer Sverige på 3e plats. Waldemar belyser riskerna med regleringar och menar att det område där resurserna bör läggas för att främja innovation är i mixen av upphovsrätt, internationell handel och utbyte samt konkurrenslagstiftning.

Detta var ett försök att samla ihop spåren från den gångna skiftesveckan. Mycket har skrivits och det finns mer att säga, vi lär få anledning att återkomma till temat innovation. Obama-administrationen kommer med största sannolikhet att inom kort göra en satsning på innovation. Det blir intressant att se vilken form den tar och hur den tas emot.

Nationerna tornar upp en molnfri cyberrymd

När man surfar omkring i det s k cyberspace är det lätt att få lite utopi-vibbar. Det mesta är fritt och det cybernetiska civilsamhället tar hand om det oönskade med väl avvägda nypor. Men, det är som så ofta med utopier; inte hela sanningen.

Klart är att den gamla nationalstaternas klåfingriga våldsmonopol inte gör sig påmint—så ofta. Men håller detta på att ändras? Har det som inte skulle kunna hända redan inträffat?
Cyberspace gjorde nationen obsolete—hette det.

Men hur ser det egentligen ut? Och vad är tendensen?
När jag placerar innehåll på Internet, oavsett av dess natur, reflekterar jag mycket sällan över inom vilket lands gränser servern befinner sig.

Denna utopiska frihetskänsla är dessvärre falsk. I USA har vi Patriotic Act, i Sverige har vi snart FRA-lagen och i Kina The Great Chinese Wall som “don’t be evil” Google har hjälpt till att resa.

Frågor man bör ställa sig är: Vilka storebröder ser dig? Tystar dig? Kanske beslagtar från dig?

Redan idag förbjuds Kanadas statliga verk och myndigheter att lagra information utanför dess gränser. Detta i och med Patriotic Act i USA som innebär en relativt godtycklig nivå av övervakning. Artikeln fortsätter och ifrågasätter om detta kan omöjliggöra internationell Cloud computing inom USA (“Cloud computing” är tekniken att sprida ut beräkningar eller lagring över ett “moln” av datorer spridda över exempelvis Internet—ett möjligt framtida skifte).

Ytterligare en stillsam reflektion över FRA-förslaget ordineras.

Update:
Senaste numret av the Economist nämner att banknätverket SWIFT har koncentrerat sina servrar till Schweiz av samma anledning. Detta är alltså inte en problemanalys isolerad i huvudet på ett par kanadensiska byråkrater.

Skiftesspaning: peak oil, nanorobotar, DNA-testning och datorätande myror

Lite gott och blandat från nyhetsskörden.

Peak oil? Nja. Oljeproduktionen slår nya rekord:

World Oil production figures from the Energy Information Administration (EIA) International Petroleum monthly for February 2008 reached a new high of 85.921 million barrels of oil per day. 36.881 million barrels of oil per day from OPEC in February. 74.657 million barrels of oil per day world oil production including lease condensate which is up from 74.431 millions barrels of oil per day in January, 2008.

Kur mot cancer? Nanorobotar i blodet som likt målsökande missiler söker upp cancertumörer kanske kan bli räddningen mot den fruktade sjukdomen:

That could lead to very early detection before the cancer even begins to spread, and ultimately these tiny vehicles — 3 million times smaller than an earthworm — may be able to deliver a lethal blow to the tumor.

På tal om små varelser som käkar saker: i Houston har man stora problem med myror som tar livet av datorer och andra elektroniska apparater:

Supposedly, crazy raspberry ants are fond of electronics.

Du har väl provat den senaste hälsoflugan, DNA-testning? Ta reda på vilka sjukdomar du har särskilda anlag för. Värt pengarna? Tja, priset är sjunkande så det kan vara värt att vänta något år. Då kan dessutom dagens relativt omogna tjänster ha vuxit till personaliserad medicinering.

Har du tid över i helgen kanske du kan prova spelet Foldit. Det går ut på att vika proteiner och kan hjälpa forskningen bygga nya proteiner som inte återfinns i naturen:

The game, called Foldit, is part of Baker’s vision for the future of protein engineering. His algorithms are good at the nitty-gritty of generating completely novel protein sequences for a particular purpose. But humans, who are better at seeing the big picture than computers are, could improve computer-designed proteins by playing the game.

Trevlig proteinvikar-helg!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Trafikens nollvision. Eller bara noll vision?

Är nollvisionen på väg att bli mer än en vision? Volvos 2020-vision är “den skadefria”-bilen. Skada som i kroppsskada och fri som i; inte ens under den värsta krash skall några som helst tillbud på förare eller passagerare ske.
Noll-visionärerna kan alltså ställa klockan. Om tolv år är den här. Nollan.

Ordet nollvision har en uppenbar underfundig, och ack så sann, klang, noll vision. När man talar om att totalt utrota en typ av skador, missbruk, bruk eller liknande så har man inte satt visionen i proportion till övriga möjliga visioner.

Så när Volvo om 12 år saluför bilar där passagerare aldrig kan bli skadade så bör vi inte vägledda av noll-visionärer fortsätta att dra oss fram i 110 km/h på välunderhållna motorvägar. Istället bör vi se till hur mycket gott man kan göra och hur många liv vi kan rädda genom att öka hastigheten – eller rent av släppa den fri.

En visionär kan, tillskillnad från en nollvisionär, därmed skönja vilket under denna transportrevolution skulle vara för tillväxten runt jorden. En ny tillväxt-acceleration som kan lyfta fler ur fattigdom och därmed förbättra och rädda miljarder människors liv. Låt oss för enkelhetens skull kalla den miljardvisionen.

Det statiska och dynamiska värdet av kunskap

Jag hade idag en mycket givande diskussion med en vän med bakgrund i system-, medie- och kommunikationsvetenskap. Vi kom att prata om värdet av kunskap och hur en slående paroll tycks vara att utvecklingen i Asien orsakar ett minskat kunskapsvärde vilket bör skapa oro. Jag tror inte att detta är fallet, och jag ska lägga fram ett par tankar kring varför jag håller den uppfattningen.

Först och främst bör man noga betrakta ordet kunskap. Om ordet ges en statisk innebörd (ex. värdet av att kunna skriva text i en ordbehandlare eller använda en mobiltelefon) så stämmer det att kunskapsvärdet sjunker ju fler som besitter kunskapen ifråga. Om begreppet kunskap istället ges en dynamisk och diversifierad innebörd kan man istället säga att kunskapsmängden i världen ökar, och att värdet av en specifik kunskap karakteriserar dess förekomst. Denna åtskillnad påminner mycket om frågan kring huruvida en globaliserad ekonomi är ett nollsummespel eller inte, och på samma sätt går det att se hur den totala mängden kunskap faktiskt ökar. Det är dock viktigt att notera att någon som besitter sällsynt kunskap inte per definition och besitter all vanligt förekommande kunskap, vilket föranleder nästa aspekt.

Oro baserad på en global kunskapsökning är i sig irrationell, eftersom medvetenheten om denna kunskapsökning i sig innebär en ny kunskap vilken katalyserar nya frågor som i sin tur leder till ytterligare ny kunskap. Oron måste då ta sin grund i tanken om att det finns en ändlig tårta som ska delas upp, men så synes ju inte vara fallet. Om man tittar på Sverige idag, kan man lätt notera att viss kunskap blivit så vanlig att vi “glömt bort den”, exempelvis hur man använder en mobiltelefon eller en dator. Detta beror på att kunskapen integrerats i våra liv i övrigt och blivit en naturlig del av vår vardag. Denna iakttagelse bör dock väcka en gammal bekant fråga om huruvida korvstoppningsundervisning i ämneskunskaper verkligen är den utbildningsform som bäst svarar mot de kunskaper vi finner nytta av i Sverige idag?

Jämförelseanalysen med de framväxande kunskapsmarknaderna i Asien är lurig, därför att det är en jämförelse mellan bekant och obekant förändring. Utvecklinge i Indien kan kännas igen från en liknande process som Sverige och många andra länder genomgått. Om jämförelsen stannar här kan man lätt notera att Indien går igenom denna process snabbare än vad många andra länder har gjort, men är detta egentligen så konstigt? Den utveckling som sker i Indien kan dra nytta och katalyseras av de länder som redan genomgått liknande processer. Vad som däremot är svårare att se är den utveckling som sker i exempelvis Sverige, och detta beror inte bara på hemmablindhet. Sverige ligger i framkant i flera avseenden, och den typ av utveckling vi då upplever motsvarar inte i lika stor grad något vi tidigare sett och kan jämföra med. David Bohm skriver i sin utmärkta bok On Creativity om värdet av originalitet för kreativitet och noterar:

“One prerequisite for originality is clearly that a person shall not be inclined to impose his preconceptions on the fact as he sees it. Rather, he must be able to learn something new, even if this means that the ideas and notions that are comfortable or dear to him may be overturned”

Ett annat exempel belyses delvis av Johan Norberg, som i sin bok När människan skapade världen noterar människans behov av att lösa problem och övervinna utmaningar i det intresse som finns för datorspel, vars reella syfte är mindre åtråvärt än den abstrakta utmaningen. Det är även värt att notera att datorspelsmarknadens framväxt inte svarat mot ett överlevnadsbehov så mycket som ett nytt behov som växt fram i takt med den utveckling vi upplevt.

En tanke om kreativitet är att människan inte kan skapa något nytt, utan begränsas till att kombinera det befintliga på nya vis ( det är enligt teorin därför aliens och moster ofta antar blandformer med mänskliga och djuriska drag). Om så är fallet, så kan det vara svårt att känna igen, uppfatta och mäta en kreativ utveckling, emedan det är desto lättare att känna igen utvecklingsprocesser som liknar dem man sett tidigare.

Mot bakgrund av detta kan jag inte känna annat än hopp och lite smådrömsk salighet över kunskapstillväxten i världen.

Outsourcat havandeskap i Globaliseringen 3.0

Vad är globaliseringen?

Jo, globaliseringen är den process som nöter ned geografiska, kulturella och ekonomiska hinder mellan människor.

Faktiskt, svårare än så är det inte.

Dess konsekvenser, däremot, kan ibland vara svåra att acceptera. Som t.ex. att det blivit enklare för par som av olika anledningar inte kan skaffa sig barn att låta någon i ett annat land agera surrogatmamma mot betalning.

Outsourcat havandeskap, alltså.

NY Times skriver:

Yonatan Gher and his partner, who are Israeli, plan eventually to tell their child about being made in India, in the womb of a stranger, with the egg of a Mumbai housewife they picked from an Internet lineup.

När anti-globaliseringsrörelsen var som starkast för ett par år sedan, var det en rörelse mot vad man såg som storföretagens exploatering av fattiga länder. Man kritiserade s.k. sweatshops för att utnyttja arbetskraft. De här rösterna har tystnat i takt med att företagens investeringar i låglöneländer givit allt fler jobb och dragit allt fler människor ut ur extrem fattigdom.

Men det har också skett ett skifte i själva globaliseringen som fenomen. Den skarpsinte skribenten Thomas Friedman kallar det globaliseringen 3.0:

This is Globalization 3.0. In Globalization 1.0, which began around 1492, the world went from size large to size medium. In Globalization 2.0, the era that introduced us to multi

national companies, it went from size medium to size small. And then around 2000 came Globalization 3.0, in which the world went from being small to tiny. There's a difference between being able to make long distance phone calls cheaper on the Internet and walking around Riyadh with a PDA where you can have all of Google in your pocket. It's a difference in degree that's so enormous it becomes a difference in kind.

Antiglobaliseringsrörelsen var kritik mot globaliseringen 2.0 men vi är redan inne i den tredje fasen, där det inte längre bara är storföretag som drar nytta av de minskande barriärerna mot omvärlden utan även enskilda individer.

Exempelvis par som är villiga att göra eller betala vad som helst för att skaffa sig ett barn.

I den platta värld utan barriärer som globaliseringen 3.0 utgör är det bara en tidsfråga innan ett homosexuellt par i Israel – eller Sverige för den delen – finner en lågutbildad kvinna i Indien som kan bära deras barn i utbyte mot $2500.

Det kan låta som att kvinnan utnyttjas, men hon får vård och bättre betalt än något jobb kan erbjuda. Det är samtidigt just denna fråga varje individ måste fundera över och själv finna ett svar på.

Denna fantastiska kraft som utgör globaliseringen möjliggör saker som inte tidigare var möjliga. Världen blir mindre. Det går inte att dra upp en gräns runt Sverige och låtsas som om världen utanför inte finns. Kvinnan i Indien och du är del av samma, globala samhälle. Utan globaliseringen hade hon inte ens funnits på din radar.

Nu kan hon bli mor till dina barn.

Ett skifte har skett.

zp8497586rq