Bortom TPB: Piratkopierade upplevelser i lågkonjuktur

Denna post syftar tillbaka på skiftet som tittade närmare på lågkonjukturers roll i samhälletsutveckling. Prismedvetenhet, mer eller mindre kreativ destruktion av de underpresterande, och massa friställd arbetskraft åt nya mer eller mindre fräscha idéer. Ungefär så brukar den oförtrötlige optimisten låta – med viss rätt.

Det finns begär, eller behov om man så vill, som i och med lågkonjukturens minskade köpkraft drabbar oss människor i den industrialiserade världen, en brist på “unboxing”. D v s den lätt perverterade ritualen som innefattar kartonger, shrink-wrap, manualer, brist på batterier och nyplast-doft.

Ett viktigt skifte i det post-industrialiserade informationssamhället har dock lyckats ta sig runt problemet som den minskade köpkraften manifesterar genom att utrota knappheten. Kanske bör det kallas order propecia online

.gearlive.com”>piratkopierad “unboxing”? Känslorna av förväntan, nyfikenhet och visuell stimuli. Men ägandet har upphört då det känslobringade plötsligt blivit knapphetsbefriat. Kan man påstå att det känslobringande har verkshöjd, och vem tillfaller i så fall det immateriellt monopolet?

Givet att försäljningspsykologin på prylar i mångt och mycket baserar sig på relativt irrationella “ha-begär” kanske den virtualiserade upplevelsen dödar marknaden för Teknikmagasinet så snart luktdatorn gör sitt intåg.

På samma ämne:
Via Slashdot ser jag att det agiteras för att stimulanspaketspengar skall gå till utveckling av open-source mjukvara, med ett särskilt fokus på säkerhetsaspekter.
Plötsligt infinner sig mina känslor på den onda sidan av “Public choice” ekvationen – så det är så här det känns…
Mitt känslokomplex rymmer dock fler känslor, men klart är att ett stimulanspaket alltid glädjer någon, och det är inte svårt att förstå att han/hon/SAAB som känner vittring av paketen slåss för dem.

zp8497586rq

Moores lag och Den Fantastiska Mjukvaran


Plattformen USB har gett upphov till massor av udda innovationer. Här ovan ett USB-kylskåp. Bild av endlessstudio.

Alexander lyfter fram framtiden för Moores lag som ett skifte. Med all rätt. Tveklöst har denna mystiska “lag” varit en drivande kraft för den tekniska utvecklingen (och samhället) de senaste decennierna. Hur kommer den att utvecklas framöver? Det är en utomodentligt bra fråga om man vill förstå framtiden.

Moores lag handlar som bekant om kiselchip och komponenttäthet. Den har bara indirekt med våra datorers hastighet och pris att göra. Ändå är det en allmänt känd kunskap att datorkraften fördubblas ungefär varje år.

Mer sällan talar man dock om effektivetsökningen som sker när mjukvara blir till applikation och applikation blir till plattform och plattform blir till ekosystem. Det är en utveckling vi sett om och om igen under den digitala tidsåldern.

Mjukvara är förmodligen det mest formbara människan uppfunnit. Ändå (eller kanske just därför) uppstår strukturer, så komplexa att ingen människa till fullo kan förstå dem. Vi kan ändå använda dessa strukturer för att forma ny mjukvara, däri ligger det fantastiska.

Jag använder t.ex. ett verktyg som heter WordPress för att skriva in en text i en webbrowser som heter Firefox. Denna körs i ett operativsystem som heter OS X, osv. Det ligger ett antal miljoner rader källkod “under mig” men denna komplexitet behöver jag inte bry mig om. WordPress ger mig ett gränssnitt som är enkelt att an

order cialis online no prescription

vända och döljer resten för mig. På liknande sätt byggs all modern mjukvara: genom att “plugga in” sig och utöka existerande komplexitet.

På 80-talet fanns det flera konkurrerande PC-plattformar. Microsofts plattform MS DOS och Windows gick vinnande ur striden och bildade grund till det ekosystem som nästa plattform skulle växa fram inom. I mitten av 90-talet stod striden om webbrowsern. Minns någon Netscape? Idag slåss Nokia, Apple, Google och ett antal andra gigantiska företag om vilken plattform som ska bilda ekosystemet för framtidens mobila applikationer.

Varje gång en plattformskamp upphört och någon gått vinnande ur striden har vi sett en massiv produktivitetsökning och innovativ explosion. Detta kommer att hända igen och det kommer att slå oss med häpnad. Till skillnad från Moores lag, som tickar på i välkänt tempo, sker dessa explosioner stötvis. De är därför betydligt svårare att planera för, men också mer disruptiva.

Plattformar finns för övrigt inte bara inom mjukvara. Vårt samhälle kryllar av plattformar som blivit ekosystem för nya applikationer. Elektriciten är kanske det bästa exemplet. Hur många uppfinningar hade aldrig sett dagens ljus om vi fortfarande slogs om vilken spänning som skulle gälla eller hur en stickkontakt skulle se ut?

Det hade varit omöjligt (eller åtminstone väldigt dyrt) att sälja något så enkelt som en brödrost utan att veta hur den underliggande plattformen elektricitet beter sig.

Så, höll ögonen öppna efter ställen där plattformar slåss om att bilda ekosystem. Det ligger många skiften dolda under sådana strider.

zp8497586rq

Myten om konjunkturen- moore’s lag i veckans skifte

Alexander diskuterar boom and bust både i teknik och i ekonomi.

I ekonomin så är högkonjunkturen problemet, inte lågkonjunkturen, som de österrikiska nationalekonomerna hade sagt. Vad möjliggör massiva felinvesteringar över hela linjen? Jo, som ekonomen George Reisman påpekar, kreditexpansion. Penningen är gemensam för alla. Enorma summor blev snabbt tillgängliga från ingenstans. Genom att dessa medel inte k

Mymoviepass.com Brand New Movie Download Site

ommer från besparingar så sänder dessa massiva mängder felinformation genom marknadssystemet.

Det har talats mycket om John Maynard Keynes på sistone, men i den keynesianska mardrömmen som även varit tydlig vid tidigare ekonomiska problem kanske förändringen blir att vi går ifrån boom and bust och hype and diss både när vi talar om ekonomi och teknik?

Intressant

Mymoviepass.com Brand New Movie Download Site
zp8497586rq

Veckans skifte: Moores lag – revisited – “Finanskris”-stylee

Moores lag, som populariserat säger att beräkningskapaciteten dubblas var 18:de månad, riskerar i och med finanskrisen att visa sig falsifierad, men bara i dess populäraform. Transistortätheten, eller antalet transistorer på ett chip, som Moores lag egentligen handlar om är inte direkt utmanat, ty istället för att ständigt få “more bang for the buck”, så efterfrågas idag istället “equal bang for less buck”.

Dessutom efterfrågas “grönare” processorer, en faktor som tidigare nästan helt ignorerats. Inte minst i en tid där datorkraften koncent

Best Converting Forex Offer!

reras i moln, och driftkostnaden för el blir påtaglig för leverantören, samtidigt som batteritiden i våra små netbook-batterier blir mer kritisk.

Denna lilla introduktion avser peka på något större, nämligen anpassningar i “boom and bust”-cykeln, och cykeln som sådan.

Den kraftfulla kommandoekonomin som löser “Boom and Bust”-problematiken verkar inte vara på modet för tillfället, men Keynsianism har dammats av och åter rullats in i alla finrum.

Veckan skifte undrar vad dessa svängningar betyder för utformningen av framtiden – i stort och smått? Och vilka idéer kan man tänkas rulla ut i framtidens finrummen för att förhindra hiskliga amplituder i konjuktursvängningarna?

Best Converting Forex Offer!
zp8497586rq