Den “orättvisa” livsförlängningen


Innan det fanns mobiltelefoner ringde folk från telefonkiosker. Bild från 1973.

“Orättvist” är det farligaste ordet i svenska språket.

Varför? Jo, uppfattningen att alla ska ha det exakt lika bra, annars är det orättvist sätter effektivt stopp för all utveckling.

Tänk ett samtal mellan två personer från, säg 1993:

“Mobiltelefoner är så dyra, bara de rika har råd med dem.”
“Ja, det är orättvist att bara de med pengar ska få lov att kommunicera med varandra var och när som helst.”
“De borde FÖRBJUDAS!”

I år beräknas det säljas 1,82 miljarder mobiltelefoner världen över. Mobiltelefonen har blivit ett viktigt kommunikationsverktyg för de allra fattigaste.

Tur att det där samtalet från 1993 aldrig blev verklighet.

Men liknande argument går nu att läsa på den “liberala” tidningen Dagens Nyheters kultursidor. Hanna Fahl förfasar sig över att sökmotorjätten Google ger sig in i hälsobranschen (Calico) med det uttalade målet att förlänga människors liv.

Hanna vill inte att Google ska hjälpa människor leva längre. Det är orättvist att de första som har råd att köpa Calicos tjänster kommer att kunna (om de lyckas, ska tilläggas) leva ett hälsosamt liv längre än de som inte har råd.

Samtidigt rapporterar WHO att den förväntade medellivslängden globalt nu är 70 år. En fantastisk utveckling, möjliggjord av bl.a. teknisk utveckling som en gång bekostats av “de rika”.

Nej, Hanna Fahl borde snarare bekymra sig över varför det bara är Google som gör denna satsning och inte ännu fler företag med stora resurser.

Hon borde bekymra sig över lagar och regleringar inom sjuk- och hälsovård som sätter stopp för nya, innovativa uppstickare som kan utmana de stora, tröga jättarna.

Problemet är inte att Google med startupföretaget Calico vill “tackle aging and illness”. Problemet är att det inte finns 1000-tals andra startupföretag som gör det.

Skiftesspaning: peak oil, nanorobotar, DNA-testning och datorätande myror

Lite gott och blandat från nyhetsskörden.

Peak oil? Nja. Oljeproduktionen slår nya rekord:

World Oil production figures from the Energy Information Administration (EIA) International Petroleum monthly for February 2008 reached a new high of 85.921 million barrels of oil per day. 36.881 million barrels of oil per day from OPEC in February. 74.657 million barrels of oil per day world oil production including lease condensate which is up from 74.431 millions barrels of oil per day in January, 2008.

Kur mot cancer? Nanorobotar i blodet som likt målsökande missiler söker upp cancertumörer kanske kan bli räddningen mot den fruktade sjukdomen:

That could lead to very early detection before the cancer even begins to spread, and ultimately these tiny vehicles — 3 million times smaller than an earthworm — may be able to deliver a lethal blow to the tumor.

På tal om små varelser som käkar saker: i Houston har man stora problem med myror som tar livet av datorer och andra elektroniska apparater:

Supposedly, crazy raspberry ants are fond of electronics.

Du har väl provat den senaste hälsoflugan, DNA-testning? Ta reda på vilka sjukdomar du har särskilda anlag för. Värt pengarna? Tja, priset är sjunkande så det kan vara värt att vänta något år. Då kan dessutom dagens relativt omogna tjänster ha vuxit till personaliserad medicinering.

Har du tid över i helgen kanske du kan prova spelet Foldit. Det går ut på att vika proteiner och kan hjälpa forskningen bygga nya proteiner som inte återfinns i naturen:

The game, called Foldit, is part of Baker’s vision for the future of protein engineering. His algorithms are good at the nitty-gritty of generating completely novel protein sequences for a particular purpose. But humans, who are better at seeing the big picture than computers are, could improve computer-designed proteins by playing the game.

Trevlig proteinvikar-helg!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Valfrihet ger hälsa

En sak jag är stolt över, är att ha gett ut Bart Maddens bok Fler valmöjligheter ger bättre hälsa på svenska.

Det är en bok som beskriver ett spännande skifte inom medicinen. Madden beskriver hur vi i dag kan börja att överväga risker hos läkemedel på ett mer konstruktivt sätt. Dagens mycket stela godkännandeprocesser innebär problem för läkemedel att komma ut till patienterna, vi ser dock inte det lidande det innebär att inte få tillgång läkemedel lika tydligt som när någon drabbas av att ett skadligt läkemedel godkänts.

Därför har vi i dag en stel process som innebär “allt eller inget” modellen. Antingen får läkemedelsföretagen sitt medel godkänt, eller så är det bara att gå tillbaka till ruta ett och förlora pengar. Det ger en långt mer konservativ läkemedelsbransch än den skulle behöva vara. Jag och Bart skrev nyligen om några av fördelarna med en mer flexibel godkännandeprocess.

Vi är på väg in i en motsägelsefull situation, där de tekniska möjligheterna ökar i snabbare takt, men förmågan att implementera dem i den nuvarande sjukvården är konstant eller till och med avtagande. IT i vården och biotekniken har stora möjligheter att förbättra mångas livskvalitet, men strikt reglerade och stela sjukvårdssystem är långsamma med att ta till sig dem. Ibland beror det på att regelverket blir osäkert var innovationerna hör hemma, är till exempel vävnadsodling ett läkemedel, ett transplantat, ett verktyg eller något annat. Ibland är det regulatoriska problem (som i kritiken av pipeline ovan) eller organisatoriska som hur kedjan mellan diagnos och behandling för medicinsk 3D- visualisering, nätverkad e-hälsa och multidisciplinära läkarteam.

Några av dessa skiften beskrev jag, Anders Sandberg och Alexander Sanchez i rapporten Tekniken befriar kroppen som kan laddas ned från Health Consumer Powerhouse hemsida.

Hur vi förbereder oss för skiften gör stor skillnad. Kanske slår cyberkirurgin igenom, kanske får vi som patienter äganderätten till vår elektroniska journal, kanske blir vi fria att välja experimentella läkemedel som Bart Madden föreslår. Om skiftet har varit medvetet och har underbyggts, så antas förändringarna också bättre. Sedan spelar det förstås roll för oss som enskilda när vi får våra behandlingar. Det spelar inte så stor roll att få den botande behandlingen först om åtta år då den godkänts och implementerats, om man behöver den nu för att överleva.

Ett steg mot cyborgen

Artikeln Tatuerar in mobilen i armen i dagens Ny Teknik fick mig att haja till.

Inte för dess innehåll att Jim Mielke har tagit fram ett system för att tatuera bildskärm och knappsats på armen, med en Bluetooth-kommunikation. Idén med huddisplay vi sett tidigare, men att nu bioniken rört sig från koncept och proteser till att bli något som övervägs