<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Waldemar Ingdahl</title>
	<atom:link href="http://skiften.se/om-waldemar-ingdahl/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://skiften.se</link>
	<description>Ofärdiga tankar om samhälle, teknik och människa</description>
	<lastBuildDate>Fri, 18 May 2012 04:00:31 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.3.2</generator>
	<item>
		<title>Av: Två böcker med skadereducerande ansats &#8250; Drogsociologi.se</title>
		<link>http://skiften.se/om-waldemar-ingdahl/comment-page-1/#comment-1175</link>
		<dc:creator>Två böcker med skadereducerande ansats &#8250; Drogsociologi.se</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 17 Aug 2010 18:05:15 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://skiften.se/om-waldemar-ingdahl/#comment-1175</guid>
		<description>[...] antologin Straffa syndare eller hjälpa människor? Skadereducering, det okända alternativet med Waldemar Ingdahl och Louise Persson som [...]</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] antologin Straffa syndare eller hjälpa människor? Skadereducering, det okända alternativet med Waldemar Ingdahl och Louise Persson som [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Waldemar Ingdahl</title>
		<link>http://skiften.se/om-waldemar-ingdahl/comment-page-1/#comment-15</link>
		<dc:creator>Waldemar Ingdahl</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Oct 2008 20:47:47 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://skiften.se/om-waldemar-ingdahl/#comment-15</guid>
		<description>Problemet är att de växter som förädlats hittills främst varit till nytta för producentledet, och med få nya egenskaper (främst motståndskraft mot angrepp från insekter och ogräs).

Varför har man inriktat sig på nytta för producenten? I slutet av 80-talet så fanns det många innovativa startup-företag och väletablerade fröförädlare som satsade på att utveckla bioteknik för jordbruket. De innovativa företagen stoppades, särskilt i Europa, av moratorier och dyra regleringar.

Det finns nu tydliga bevis att BT- grödor har minskat användningen av insektsgift. I Kina så kunde bomullsodlare göra stora minskningar i insektsbekämpningmedlen på bara ett år genom att använda genförbättrade plantor, påpekar professor Pamela Ronald. Även om BT-bomull i Kina har varit dramatiskt effektivt i att minska användningen av insektbekämpningsmedel så började vissa bönder att använda det efter 7 år mot skadeinsekter Bt inte är avsedd för. Det pekar på varför det kan vara så bra att passa ihop GMO och ekologisk odling som innefattar rotation i vad som odlas och användningen av insekter för att kontrollera sekundär ohyra. Med 80% ökningar av avkastningen så bör man nog se över det...

Sedan har ju användningen av gifter i jordbruket minskat sedan man introducerade ogräsgiftsresistenta grödor, som visats av Fernandez-Cornejo &amp; Caswell 2006.

Professor Sten Stymne har också intressanta kommentarer

http://forskarbloggen.typepad.com/forskarbloggen/2006/10/som_fan_lser_bi.html

I slutändan handlar det om värderingar, vill man att det ekologiska tänkandet skall nå utanför en nischgrupp av konsumenter? Då behövs också bättre produktivitet.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Problemet är att de växter som förädlats hittills främst varit till nytta för producentledet, och med få nya egenskaper (främst motståndskraft mot angrepp från insekter och ogräs).</p>
<p>Varför har man inriktat sig på nytta för producenten? I slutet av 80-talet så fanns det många innovativa startup-företag och väletablerade fröförädlare som satsade på att utveckla bioteknik för jordbruket. De innovativa företagen stoppades, särskilt i Europa, av moratorier och dyra regleringar.</p>
<p>Det finns nu tydliga bevis att BT- grödor har minskat användningen av insektsgift. I Kina så kunde bomullsodlare göra stora minskningar i insektsbekämpningmedlen på bara ett år genom att använda genförbättrade plantor, påpekar professor Pamela Ronald. Även om BT-bomull i Kina har varit dramatiskt effektivt i att minska användningen av insektbekämpningsmedel så började vissa bönder att använda det efter 7 år mot skadeinsekter Bt inte är avsedd för. Det pekar på varför det kan vara så bra att passa ihop GMO och ekologisk odling som innefattar rotation i vad som odlas och användningen av insekter för att kontrollera sekundär ohyra. Med 80% ökningar av avkastningen så bör man nog se över det&#8230;</p>
<p>Sedan har ju användningen av gifter i jordbruket minskat sedan man introducerade ogräsgiftsresistenta grödor, som visats av Fernandez-Cornejo &amp; Caswell 2006.</p>
<p>Professor Sten Stymne har också intressanta kommentarer</p>
<p><a href="http://forskarbloggen.typepad.com/forskarbloggen/2006/10/som_fan_lser_bi.html" rel="nofollow">http://forskarbloggen.typepad.com/forskarbloggen/2006/10/som_fan_lser_bi.html</a></p>
<p>I slutändan handlar det om värderingar, vill man att det ekologiska tänkandet skall nå utanför en nischgrupp av konsumenter? Då behövs också bättre produktivitet.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Bengt Svalander</title>
		<link>http://skiften.se/om-waldemar-ingdahl/comment-page-1/#comment-14</link>
		<dc:creator>Bengt Svalander</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 20 Oct 2008 07:31:35 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://skiften.se/om-waldemar-ingdahl/#comment-14</guid>
		<description>Kommentar till artickel i Aftonbladet.
Forskningen om GMO är inte problemet - men hur den används samvetslöst av bolag som Monsanto etc. Tyvärr används nästan uteslutande två antibiotiska (mot liv) genförändringar vid kommersiell odling. Antingen resistans mot s.ka. bredspektriga gifter typ Roundup eller en förändring (BT toxin) som får växten att själv producera gift (bomull). GMO odling med monokulturer på stora arealer påskyndar resistensutveckling varför allt fler och värre gifter måste tas till. (garanteras av t.ex. nära samarbete mellan Monsanto och BASF). Giftanvändandet strider mot ekologiska principer för hållbar utveckling och kan på intet sätt accepteras av ekologiska odlare.
Bengt Svalander.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Kommentar till artickel i Aftonbladet.<br />
Forskningen om GMO är inte problemet &#8211; men hur den används samvetslöst av bolag som Monsanto etc. Tyvärr används nästan uteslutande två antibiotiska (mot liv) genförändringar vid kommersiell odling. Antingen resistans mot s.ka. bredspektriga gifter typ Roundup eller en förändring (BT toxin) som får växten att själv producera gift (bomull). GMO odling med monokulturer på stora arealer påskyndar resistensutveckling varför allt fler och värre gifter måste tas till. (garanteras av t.ex. nära samarbete mellan Monsanto och BASF). Giftanvändandet strider mot ekologiska principer för hållbar utveckling och kan på intet sätt accepteras av ekologiska odlare.<br />
Bengt Svalander.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>

