Från innovationssystem till skalbart risksystem

Det svenska “innovationssystemet” är samlingsnamnet på de skattefinansierade verksamheter vars mål och syfte är att stötta innovatörer då de försöker kommersialisera sina innovationer.

Problemet är att innovation är fel fokus. Faktum är att antalet innovationer i ett land är ett helt ointressant mått som bara kan göra en politiker glad.

Men OK. Låt oss utgå från innovationerna eftersom detta är vad alla talar om. Vad är en innovation? En ny produkt på en ny marknad. Osäkerheten är inbyggd i innovationen, annars är det ingen innovation. Osäkerhet ger risk, för man tar ju en risk när man lanserar något nytt på en ny marknad.

Innovationer kräver sålunda just risk. Det är syret och näringen som möjliggör innovationer som fungerar på en marknad.

Svårare än så är det faktiskt inte.

Det är inte fler innovationer vi ska jaga utan mer risk. Ett samhälle som belönar risk är ett samhälle som vågar (och kan) skapa många nya innovationer.

“Innovationssystemet” försöker åtgärda frånvaron av risk i övriga samhället men detta är vad vi programmerare brukar kalla en “patch” – en dålig lösning på ett komplext problem. Varför? Flera anledningar men den viktigaste är att den skalar inte.

Med andra ord, risken som “innovationssystemet” tar ger inte upphov till mera risk i samhället. Det blir aldrig ett skalbart system som det har blivit så lyckat i främst Silicon Valley (25% av allt riskkapital i världen finns där).

Systemet stoppar in pengar i ett risk-projekt men sedan tar det slut. Vad som borde hända är att risk-projektet växer, säljs av och skapar nya risk-projekt. Detta är vad som händer om man belönar risk, men det gör vi inte i Sverige (eller kan åtminstone göra väldigt mycket bättre).

Så, flytta fokuset från innovationerna till hur man skapar ett skalbart risksystem istället för ett innovationssystem. Då kommer innovationerna (och jobben) på köpet.

Patent och nyföretagande

Johanna lyfter frågan om patentens vara eller icke-vara i veckans skifte. Min vinkling på svaret blir från det lilla företagets synvinkel. Är patent något man som litet, nystartat företag ska bry sig om? Vilken syn har svenska startups på patent?

Själv har jag, från tiden då jag var anställd på ett stort, internationellt företag ett patent som går att finna här. En kaffe utlovas till den som lyckas förstå vad patentet egentligen handlade om. Nej, det var inte jag som skrev patenttexten, det fick en jurist ta hand om.

Just det. En jurist. För detta är precis vad patent idag handlar om: juridik.

Inte innovation.

Inte kreativitet.

Inte nyskapande.

Juridik. Inget annat.

Patent fungerar som juridiska sköldar för stora företag. Det är spelpjäser man kan använda mot sina konkurrenter. Ibland förekommer desperata attacker av döende företag, som i det här fallet (Filmtillverkaren Kodak stämmer Sun för att de använt objektorientering i programspråket Java. Ja, det är heltokigt. Kodak gick vinnande ur den striden, något som anställda på Sun numera refererar till som sitt “Kodak Moment“.) Ju fler patent man har desto bättre skyddad är man mot juridiskt fulspel.

Men som nystartat företag, då?

Det beror på. I den lilla subkultur av nystartade företag jag rör mig i, webb- eller mobilrelaterade startups, är patent i princip en icke-fråga. Det är en värld där man mycket hellre lägger sin tid och sina resurser på att leverera en användarvänlig och innovativ tjänst än på advokater. Det är en värld där 90 entreprenörer på 24 timmar kan skapa 52 webbtjänster. Det är en värld där man hellre testar sig fram än arbetar fram tunga affärsplaner.

Sedan finns det en parallell värld av svenska innovationsföretag, de som huserar i inkubatorer runt de svenska forskningssätena. Dessa företag är resultatet av en nyföretagarstrategi byggd med triple helix i centrum. Tanken är att universiteten, staten och näringslivet (oftast representerad av de stora industriföretagen i Sverige) tillsammans ska verka för innovation.

I denna värld värderas akademiska meriter och patenterbar forskning mycket högt.

Startups, å andra sidan, är rebellerna, nyföretagarnas punkrörelse. Att röra sig snabbt och anpassa sig till förändringar är dessa företags livsblod. Då är tunga patentprocesser lika avlägsna som en dirigent i ett punkband.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=InK4xolg6vk&hl=en&fs=1&]

Så, behöver man patent i ett nystartat företag? Det beror på vilken sorts företag du vill driva. En juridisk konstruktion med en värdefull innovation i botten som passar väl in i ett större företags patentportfölj så att det kan bli uppköpt eller något som skapar direkt och konkret värde i människors liv?

Om du är på väg att starta ett företag och undrar om du ska patentera din idé så vet du förmodligen redan svaret på frågan vilken typ just ditt företag är.

Jag tycker personligen att vi har ett överdrivet stort fokus på patent och forskning i det här landet. Självklart finns det marknader (medicinteknik, bioteknik etc.) där patent förutsätts och är viktiga men för de allra flesta företag är det betydligt mer viktigt att leverera sin produkt och testa den mot faktiska kunder och då är varje dag spenderad med en patentjurist en bortkastad dag.

Ut och bygg istället! Varför inte ställa upp i nästa omgång av 24 hour business camp? Ett garanterat patentfritt arrangemang där innovationsviljan sprudlar. Hey ho, let’s go!

Ang Innovation: Access och sökbarhet ger oss åter brevkonversationerna

Veckans skifte handlar om innovation (Välkommen till vår nye eminente skribent Anna!) . Innovation är ett utomordentligt positivt laddat begrepp, och det ligger nära till hands att utgå ifrån antagandet att det bästa man kan göra är att främja innovation och optimera innovationsprocessen på så många vis man kan tänka sig. Problemet med den bilden är att den lett oss längre och längre in på den allt snåriga stig som vindlar sig in i regleringarnas snårskog.

Ett av de tydligaste exemplen ligger nära till hands för alla som vistats i Sveriges akademiska miljöer. Forskningsfinansiering styrs allt hårdare inte bara av direkt politisk inblandning utan även av modebegrepp och statusdopade fokalpunkter. Tvärvetenskapligheten – och strax efter den entreprenörskapet och kreativiteten – har fallit offer för en aldrig så god vilja att optimera förhållanden och institutionalisera allt gott för att konservera det i en aldrig tidigare skådad framtidsmaskin. Problemen med denna typ av ansats är flera, men framför allt finns det en inneboende motsägelse i att konstruera en maskin som ska konstruera sin egen kreativa förstörelse.

Begrepp som utveckling och innovation karakteriseras till syvende og sidst inte av sina stationära eller institutionaliserade beskaffenheter, utan av tillförseln av någonting nytt och tidigare okänt eller till och med otänkbart. Strävan mot en fullständig beskrivning eller optimering av något sådant som en innovationsproess är alltså farlig på så vis att den begränsar och inskränker sig själv. Vaför skulle man inte kunna utveckla utvecklingsprocessen? Med detta sagt står makthavarna långt ifrån handfallna inför framtiden, och det finns gott om åtgärder att vidta för att garantera en spännande och händelserik morgondag. Vårt kanske viktigaste ansvar gentemot framtiden handlar om hur vi tar hand om vår information.

John Willinsky beskriver i boken The Access Principle värdet och vikten av en förändrad syn på hur vi publicerar och distribuerar framförallt akademisk information. Willinsky påvisar med enkla exempel värdet av att fler kan ta del av av forskning och akademiskt material, och grundar sitt resonemang på en alltför ofta glömd principiell hållning för akademin:

A commitment to the value and quality of research carries with it a responsibility to extend the circulation of such work as far as possibleand ideally to all who are interested in it and all who might profit from it

Willinsky är också noggrann med att poängtera att öppen access, som han förespråkar, inte per definition betyder fri access, men att det finns ett värde i att fler lättare kan ta del av den information som produceras inom de akademiska sfärerna runt om i världen. Det handlar även om att institutioner i utvecklingsländer ska kunna ha råd och möjlighet att ta del av relaterad forksning vid världens främsta institutioner på relaterade eller samma ämnen. Det handlar alltså inte om att bannlysa ekonomin, utan om att finna nya hybrider mellan monetära ekonomier och gåvoekonomier.

Digitaliseringen av tidskrifter och tidigare dominerande medium för forskning innebär vid en första anblick en transition, ett skifte i hur vi kan kommunicera information. Men vid närmare eftertanke handlar det lika mycket om återinförandet av en gammal och bekant tradition. När allt mer information blir tillgänglig och – vilket är minst lika viktigt – sökbar återuppstår förutsättningarna för den akademiska konversation som förr i tiden ägde rum emllan världens intellektuella i det klassiska brevformatet. Konversationen och informationsutbytet är egentligen inte nytt, men till nyheterna i sammanhanget hör möjligheten för en bred allmänhet att delta i och ta del av sådana här konversationer.

Med en större transparens och tillgänglighet till forksningsdata, resultat och kommentarer förändras även den idag något bekymmerssamma synen på forskningsartikeln som en färdig och avslutad produkt och process. Varje text kan istället betraktas som del av en större, ständigt pågående process som tidigare varit så osynlig att den enskilde deltagaren lätt glömmer bort den till fördel för kvantitativa mått som antal publiceringar.

Ytterligare en fördel med ett öppnare flöde för forskning och akademi står att finna i gränslandet mellan akademin och näringslivet. En större tillgänglighet ökar kontaktytan och möjliggör just den oförutsedda innovationsprocess som bara kan uppstå genom att rätt incitament och problemformulering möter rätt observation, iakttagelse, hypotes eller till synes blygsamma testresultat. Öppen access säger ingenting om hur vi ska få en bättre innovationsprocess, utan öppnar istället upp fler alla innovativa ansatser att prova sig själva mot verklighetens små klurigheter och stora egenheter.

I min mening bör varje vän av innovation lägga en icke försumbar mängd energi på att

  1. Göra all statligt finansierad forskning och tillhörande resultat tillgängliga för allmänheten. I synnerhet grundforskning.
  2. Genom förändrad lagstiftning bejaka informationssamhällets möjlighet till kopiering, spridning, kategorisering och sökning av information.
  3. Införa plattskatt för att signalera slutet på bestraffningen av framgångsrika företagare och lösgöra mer kapital för utvecklingsprocesser och nyfikna försök.

Hemligheten bakom kreativitet och myten om innovation

Fler funderingar kring Anna Lundberghs skiftesfråga. En undran: vad är innovation? Egentligen.

En vanlig föreställning om innovation är den om det ensamma geniet som plötsligt får en snilleblixt som slår världen med häpnad. Det mest kända exemplet är förmodligen Newton och hans äpple.

Den här bilden av innovation är dock felaktig och faktiskt rent av skadlig. Det menar Scott Berkun i boken The Myths of Innovation. Innovation är en process och innefattar så gott som alltid flera människor och en lång rad misslyckanden och villospår.

I Guy Kawasakis excellenta bok Reality Check intervjuas Scott. Han säger:

Innovation is a practice, a set of habits, and it involves making lots of mistakes and being willing to learn from them.

Det finns en koppling mellan innovation och kreativitet. Scott Burkin igen:

People who earn the label ‘creative’ are really just people who come up with more combinations of ideas, find interesting ones faster, and are willing to try them out. The problem is that most schools and organizations train us out of these habits.

Här finns fröet till hur man skapar ett innovationsvänligt samhällsklimat: fler människor som har fler idéer och är duktiga på att sortera ut de bästa samt viktigast av all: att faktiskt våga testa dem i verkligheten.

Sedan lyfter Burkin också en varningsflagga. Fokusera inte på innoverandet som ett mål i sig. Titta hellre på faktiska problem som behöver en lösning och var sedan gärna innovativ och kreativ för att finna denna. Börja i rätt ände: problemet först, innovationen sedan.

Den som vill se Scott prata om sin bok kan göra det här:

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=m6gaj6huCp0&hl=en&fs=1]

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Piratens dilemma: vad är en pirat?

Under TPB-rättegången i veckan kunde man ana en attackstrategi hos åklagarsidan som cirklar kring begreppet pirat och hur det bör anses som uppenbart att en webbsajt som kallar sig The Pirate Bay uppmuntrar till illegalt beteende. En närmast ideologisk attack eftersom det skulle innebära ett likhetstecken mellan pirat och kriminell, något som t.ex. Piratpartiet knappast skulle skriva under på (även om jag tycker de borde byta namn).

Men vad är då en pirat? Vad innebär ordet som alla pratar om?

En förklaring, eller kanske snarare en version, ger Matt Mason i sin bok The Pirate’s Dilemma. Se och hör honom tala om boken och piraternas historia här.

De pirater Mason talar om är snarare mönsterbrytare än kriminella. Det är människor som vid ett teknisk skifte snabbt tar till sig de nya möjligheterna och använder tekniken som sin plattform.

Dessa pirater kan vara konstnärer, hackers (i bemärkelsen “hemma-pulare”) eller entreprenörer. Mason själv sände piratradio i London. I boken skriver han om punkrörelsen och discoteken, graffitin och hip-hopen men också piratkopierade läkemedel och open source-programmerare.

Och visst rör sig även Masons pirater ibland i ett legalt gränsland men han ser deras samhällsfunktion som inte helt olik Joseph Schumpeters entreprenörer (“punk capitalists”), de kreativa förstörarna, med den ack så viktiga funktionen att ifrågasätta, bryta ned gamla mönster, prova nya vägar och föra utvecklingen framåt. “It’s how inefficient systems are replaced.” skriver Mason. Ibland innebär detta att man bryter mot existerande lagar, men det är i så fall lagar vars syfte är att bibehålla en struktur.

Ja, en moralisk balansgång, men ur denna synvinkel var Rosa Parks lika mycket pirat som Radio Luxemburg eller 90-talets svenska, unga nyliberaler (med, just det, Alexander Bard, som en av frontfigurerna, vilket visar att pirat är en mental inställning man kan tappa bort när man själv blivit del av strukturerna) som drev svartklubbar samtidigt som de pressade Sverige i mer frihetlig riktning.

Jag vet inte om Piratpartiet eller Piratbyrån delar den här synen på piraten som mönsterbrytare och punkkapitalist men det är åtminstone en annan bild än tjuv och bandit som åklagarsidan kommer att försöka driva.

Det är sällan två samhällssystem står mot varandra i rätten (det är uppenbart att det inte bara är de fyra åklagade männen som är under prövning, utan något betydligt större). Det mest tragiska blir man påmind om när man läser undertiteln till Masons bok:

How youth culture is reinventing capitalism

Just så. Pirate Bay borde inte vara upphovsrättsindustrins fiende, utan dess framtid.

Detta blir också en konsekvens av Masons definition: det finns enbart förlorare i piratkampen.

Man slåss nämligen inte mot piraterna som individer utan mot sin egen framtid.

Ang TPB: Vad betyder rättegången för företagandet?

Sverige är ett märkligt land. Enligt forskning från bl a tyskland är Sverige en av de starkaste innovationsnationerna i världen, samtidigt är entreprenörskapet ett ständigt ämne för oroliga diskussioner och företagandet lämnar mycket i övrigt att önska. Många tänker ännu på Sverige som en stark företagarkultur, men ofta handlar det om varma minnen från de fornstora dagar då exempelvis Ericsson såg dagens ljus.

Vad är det då som gör att en stark innovationskultur inte omsätts i en proportionerlig företagandekultur? Mycket av forskningen pekar på behovet av en starkare produktifieringsprocess.

Omsatt i mer praktiska ordalag har vi i Sverige en mängd bra idéer, men vi omsätter dem inte i produkter. Med begreppet produkt får vi inte begränsa oss till att tala om fysiska objekt. Den svenska ekonomin transformeras, och för att få en heltäckande bild måste vi tala om såväl fysiska produkter som tjänster och den växande tjänsteekonomin.

Sverige utpekas även som en ledande IT-nation, och sammantaget med en stark innovationskultur bådar detta väl för nyföretagande inom mjukvaru- och tjänstesektorn. Eller?

Företagande i allmänhet och entreprenörskap i synnerhet handlar om att hitta brister i det befintliga och möjligheter som fyller ut och kompenserar dessa brister på ett för någon efterfrågemängd tillfredställande vis. På sätt och vis kan man säga att entreprenörskapet har till uppgift att konfrontera den befintliga marknaden och utmana rådande affärsmodeller. Det är precis detta som Joseph Schumpeter ger uttryck för när han myntar uttrycket kreativ förstörelse. I lju

set av detta tillkommer ännu en dimension till den redan röriga rättegången mot The Pirate Bay.

TPB-rättegången har på ett mycket olyckligt sätt kommit att ställa frågor om upphovsrätten och Internet i skuggan av frågor om bevarandet av ett nu de nu dominerande affärsmodellerna för kulturproduktion. En andra effekt av rättegången och den kringliggande processen är att signalera till IT-entreprenörer att det inte räcker att anpassa sin egen verksamhet till rådande lagstiftning, utan att även ansvaret för hur tjänsten nyttjas ligger på entreprenörens axlar. Kort sagt blir tjänsteleverantörer ansvariga för vad konsumenter använder tjänsterna till (vi går här inte in på den vidare innebörden för Internet som fenomen).

Man skulle kunna dra en parallell till ett mer bekant och inövat system och fråga sig hur telefonin hade utvecklats i Sverige under 1900-talet om operatörerna hade haft ansvar för vad som sades under enskilda telefonsamtal. Telefonin underlättade säkerligen såväl hot som korruption och rent av bankrån.

Rättegångens fokus bör ligga på hur upphovsrätten regleras av rådande upphovsrättslagstiftning, om brott mot denna lagstiftning ägt rum samt i förlängningen om lagstiftningen behöver ses över för att värna de rättigheter den kom till för att värna. Istället har lagen blivit ett slarvigt sammansatt slagträ för en industri som vill konservera den marknad den verkar på.

Finns det en risk att en lagstiftning som strävar efter att olagligförklara tjänster som TPB även inhiberar nyföretagandet och den utvecklingspotential som man kan anta finns inneboende i ett av världens mer uppkopplade land och tillika en stark innovationsnation?

zp8497586rq