Framtider: Framtiden finns inom oss – och den kommer allt snabbare

Framtiden, i form av det där drömska tidslandskapet precis innan horisonten skymmer sikten, har alltid varit ganska långt borta. Den har känts avlägsen och abstrakt. På 50-talet var framtiden atomens, på 60-talet blev det rymden och under min uppväxt på 80-talet var framtiden det där som hände efter katastrofen. Efter kärnvapenkriget, som skulle komma – inte om utan när.

Så är ju också framtiden, nästan per definiton, annorlunda. “I framtiden kommer vi att…” är en klassisk inledning på en tidningsartikel om någon ny teknologi eller upptäckt.

Något måste ha hänt mellan nu och framtiden för att det ska räknas som just framtid. Om vi beter oss, klär oss, rör oss och lever på samma sätt och har precis samma värderingar – ja, då är det ingen framtid.

Något måste ha förändrats.

I nästan alla framtidsvisioner är det människans omgivning som förändras, men faktum är att en person från, säg 1950-talet, som fick uppleva vår nutid förmodligen tämligen snabbt skulle lära sig både internet och mobiltelefoner. Däremot skulle vår kultur och vårt beteende verka oerhört främmande. Synen på kvinnans roll i samhället, familj och arbete skulle te sig som… ja, science fiction.

När vi blickar framåt får vi inte glömma oss själva. Det är lektion nummer ett.

Lektion nummer två handlar om hastigheten med vilken dessa förändringar sker.

Hur många politiska omvärldsbevakare kunde förutse FRA-frågans kraft? Det saknades knappast ledtrådar, inte minst dataintrångsskandalen under valrörelsen eller för den delen intrången i Aftonbladets annonssystem i januari i år. Då avslöjades lösenord som också fungerade för vissa personers email.

Pliktskyldigt skrevs några artiklar om hur man skyddar sina privata email men föga anade man då att den personliga integriteten skulle komma att bli en av årets största politiska frågor. (Ja, vissa anade det såklart 😉 )

Det finns självklart fler sådana här omstöpande disruptiva tidpunkter dolda i dagens nyhetsflöde. De kommer att komma allt tätare och det enda sättet att vara förberedd är att ständigt spana och ifrågasätta den rådande strukturen. Politiker utan fast ideologisk mark att stå på kommer att ha svårt att hänga med i förändringarna.

Det går inte att triangulera sig genom en revolution.

Ett enkelt sätt att vara något mer förberedd är såklart att addera den här till ditt RSS-flöde.

Veckans skifte: Framtidens framtid

Framtidsbilderna har varierat. När de första utopiska böckerna skrevs för 500 år sedan, så skildrade författare som Tommaso Campanella och Thomas More egentligen sin samtid och förlade platsen för sin utopi på en plats långt borta. Paleo-futurism kan lära oss mer om framtiden.

Vi präglas av framtidsbilden från industrisamhället, med dess överflöd utan slit eller dess fasansfulla alienation som motpoler. Till viss del ser vi informationssamhället som en konflikt mellan bredbandsjesus och nätkulturens mörka sidor. Vart går teknorealismen?

Skall vi se filmen Wall-e som en renodlad dystopi? Det hade vi entydigt gjort för 10-15 år sedan, eller är den ett tecken på att vår inställning till tekniken håller på att förändras?

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=UblUO0LjPUg&hl=en&fs=1]

Eller ser vi ett skifte mot att framtiden blir uppsplittrad, med många olika utvecklingar som kan ske samtidigt?

Pingat på Intressant