Plocka russinen ur kakan

Statistik är vare sig god eller ond, men uppfattas alltför ofta som antingen ett sätt att få full visshet, eller så citeras Mark Twain Det finns tre sorters lögner: lögn, förbannad lögn och statistik. Inget av synsätten är bra, bättre att ha

en kritisk syn till statistik, och känna till fusk och hur man kan Plocka russinen ur kakan vid testerna. Då går det att förstå när statistik faktiskt ger en bra bild av verkligheten.

Det som Alexander Funcke tar upp om olika statistiska mått, var karaktäristisk för det teknokratiska 00-talet. Fanns bara rätt verktyg så skulle lösningarna ge med sig. Särskilt när det gäller hälsa eller bistånd så fastnar diskussionen i paroller och politiska ställningstaganden. Men vad ryms i måtten? Jag skrev om hälsomåtten i Live long and prosper och vad som avses med välfärdsmått och hög standard.

Dagens politik lider av en brist på idéer och visioner. Då försöker man maximera mått, och om inte det går, ta kontrollen över måtten. Vad tror ni? Är det en bättre förståelse av hur olika mått skapas upp som kan vända debatten?

Kör igång i kommentarsfältet

Intressant

Veckans skifte: Innovera mera!?

Innovation innebär att göra saker annorlunda. (Från latinets innovare, förnyelse.)

Året 2009 har utnämnts till Year of Creativity and Innovation inom EU. Extra finansiella medel har tillskjutits för att främja innovation, men det tycks än så länge komma i bakgrunden av finanskrisen och ansträngningarna för att hålla uppe gamla strukturer. Vad gör vi för att göra saker annorlunda?

Support excellence in science to attract industry and for “creative system disruption”.

Redan 2006 i rapporten Creating an Innovative Europe konstaterade Esko Aho och hans team att det krävs ett systemskifte för att stärka innovation i Europa. Utöver att fortsätta att arbeta enligt Lissabonagendan skulle EU satsa extra på:

  1. En innovationsvänlig marknad för de europeiska företagen.

  2. Ökad produktivitet inom forskning och utveckling och ökade resurser till vetenskap, industriell FoU samt till kopplingen mellan vetenskap och industri.

  3. Kraftigt förbättrad rörlighet för arbetskraft, riskkapital, samt rörlighet för kunskap över befintliga strukturer.

I OECD:s etablerade definition (Oslo-manualen, 2005) talar man om innovation inte bara när det gäller produkter, utan även om innovation i processer, innovation i sättet att nå marknader och även i organisationen av en verksamhet.

Allt som oftast är det kanske så att teknologisk innovation är drivande och i dess kölvatten följer innovation i tjänster, processer etc. Eftersom tjänstemarknaden står för 70% av BNP och 2/3 av anställningarna inom EU så arbetar man på att fördjupa kunskapen kring innovation i tjänster

I allt högre grad sker innovation utanför företagens väggar i samarbete med leverantörer och kunder. Begreppet “open innovation” myntades av Chesbrough  i boken “Open Innovation: The New Imperative for Creating and Profiting from Technology” (2003).

Enligt en nyligen publicerad OECD-rapport om Kinas innovationssystem har Kina satt mål beträffande forskning och utveckling som kommer att kräva att man ökar resurserna till FoU med 10-15% per år de närmaste tio åren.

Veckans skifte undrar: Var skulle du i första hand lägga resurser för att främja innovation i Sverige och hur motiverar du den prioriteringen?