”If we want to preserve a free society, we must take from government the monopoly of issuing money.” – F. A. Hayek

Guldmyntfotsnostalgi. Privata valutor. Statliga (metaforiska) sedelpressar. ”Kvartalspolitik.”
Huruvida det lockar att diskutera ovanstående, och besläktade fenomen, blott för att de signalerar konsekvens, stringens och kufighet, låter jag vara osagt.
Jag gläds i varje fall åt att Johan Norberg tar upp frågorna i sin nya och ack så viktiga bok ”En perfekt storm” (om än kort, på s. 194-195), och därmed kladdar av sig lite av sin auktoritet på dessa frågor, som om de lämnas därhänkan låta kvartalspolitikern ostört bemanna sedelpressarna.

10^14 dollars

Den första januari 2006 skulle min sedel varit värd otroliga 10 miljarder amerikanska dollar. Idag är till och med priset jag betalade vid eBay-auktionen oskäligt; sedeln är inte närheten värd 1 green-back. Vem ägde egentligen en Zimbabwisk 100 dollars sedel i januari 2006? Den s k ägaren, eller Robert? Vem äger värdet av min svenska 500-lapp idag?

Vad kommer egentligen hända när stimulanspaketen skall betalas? Kan statens valutamonopol komma att ifrågasättas? Är centralbankerna fria nog som det är? Standard frågor…, men ack så intressanta.

Men kan vidare staters valutamonopol rent av kringgås i en än mer uppkopplad värld? E-guld, eBay och e-handel. Hur många E:n krävs det för att låta avancerad byteshandeln ske i nätverk utan att någonsin passera en statsvaluta?

Kanske är en framtida svartmarknad bedriven i ”svartvaluta” det enskilt största hotet mot ett fritt Internet?
Veckans skifte frågar sig alltså: Vad är framtidens pengar? Vilken roll har de? Och vad betyder de för världen?

Det vore intressant att höra vad Professor Martin Flodén som skrivit på ekonomistas.se om den framtida penningpolitiken i kortare perspektiv och inom gängsemodeller, tror om framtiden. Och likväl vad någon som entreprenören Wille Faler som verkar simma omkring i den österrikiska änden av poolen tror om framtidens pengar.