Frihandel 2.0

Genom historien har människor kopierat kultur. Sägner vandrade från mun till mun, sånger snabbades upp och spelades, tavlor målades om av mästarnas adepter och pjäserna transporterades från stad till land. Underhållning och känslosvallande skönhet blandades med gränstänjande fasansfullheter. Gråzonen mellan det accepterade och tabut har hela tiden förflyttas, blandat runts och förnyats med förbättringar.

Kanske är Piratebays största bidrag till kulturvärlden inte den mängd data den kan hjälpa användaren att hitta, utan snarare som kulturellt fenomen eller konstnärligt verk. Redan innan rättegången kallade piratbyrån den för ett spektakel, en teater – Spectrial. Och det är inte så konstigt att teatervibbarna svälls över en om man lyssnar på radiosändningarna från pjäsen. För rättegången är en hollywoodproduktion i både bildlig och bokstavlig bemärkelse.

Narrativet innehåller både uppgång och fall, rebelliska antagonister och storkapital. De åtalade är inte perfekta människor, har alla gjort några rätt taskiga val, samtidigt som de representerar en hel generation och ett skifte mellan gammalt och nytt.

Rättegången mot sajten har fört in fildelningsfrågan i politikens finrum. Frågan om hur kulturarbetare skall få betalt väcks gång på gång, trots att internet till största del inte handlar om gratis, utan om gränslöshet och frihandel 2,0.

För när upphovsrättsindustrin och andra institutionaliserade aktörer agerar protektionistiskt mot internet, agerar pirater i linje med fri handel och fri marknad. Gränsdragande som avtal likt ACTA är desperata sätt för nationalstaterna att territoriekissa ner de barriärer som nätet befriat oss ifrån. Lika förlegat är skilda premiärdatum för tv-serier, filmer och dvd-släpp beroende på världsdelar och nationsgränser, när tekniken lätt kan tillgängliggöra materialet direkt. Trots det är bristen på nytänkande påtaglig, och i stället för att ifrågasätta vad människor egentligen efterfrågar, och hur man kan arbeta effektivt med gränslös digitalitet, verkar till och med frihandelsförespråkande liberaler förorda extrastöd till parter som erbjuder saker marknaden inte vill ha.

I stället för att krampaktigt försöka omfamna gamla institutionaliserade system som nationsgränser och upphovsrätt, borde vi gå tillbaka till den fria marknadens kärna. Äganderätt och frihandel är principer som fungerar utmärkt i en gränslös digital värld, även om möjligheten att skapa oändliga kopior skakar om bland föreställningarna av vad det egentligen går att tjäna pengar på. Det är inte längre exemplarframställning som är viktigt, utan tjänster, urval och eftersökning.

Gamla marknadsliberaler har blivit nätkommunister och förordrar nationsgränser och kopieringsbegränsningar för att kunna råda över en fiktiv ekonomi utan verklighetsförankring. Det är dags för frihandel 2,0.

5 thoughts on “Frihandel 2.0

  • Åhh satan vilka snitsiga formuleringar du fick till där på några ställen. “marknadsliberaler har blivit nätkommunister” absolut klockrent! Den kommer jag säkerligen att låna nån gång, om jag kommer ihåg det, vilket jag tror. Dina två sista stycken i sin helhet är en av de bästa sammanfattningar av läget jag läst, tror jag.

    Share digital, sell scarsity. Do not create scarsity to be able to sell digital. Nåt sånt. Hur fasen får man till de två meningarna lika bra på svenska?

  • Åhh satan vilka snitsiga formuleringar du fick till där på några ställen. “marknadsliberaler har blivit nätkommunister” absolut klockrent! Den kommer jag säkerligen att låna nån gång, om jag kommer ihåg det, vilket jag tror. Dina två sista stycken i sin helhet är en av de bästa sammanfattningar av läget jag läst, tror jag.

    Vad kan man tjäna pengar på? Det har ju i alla tider varit en högst central fråga och vad detta har varit har också i alla tider skiftat och varit mycket annorlunda. Mycket sällan har man försökt att anpassa verkligheten för att passa svaret och de gånger man fösökt har man misslyckats.

    Share digital, sell scarsity. Do not create scarsity to be able to sell digital. Nåt sånt. Hur fasen får man till de två meningarna lika bra på svenska?

  • Lysande inlägg! Det nya mot det gamla. Underhållningsbranschen borde ha lärt sig av Bismarck: “Om revolutionen måste komma, startar jag den hellre än att jag blir dess offer.”

Leave a Reply to jeffer Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.