Turing-testet, IA-versionen

Turings test för att avgöra huruvida en maskin är intelligent (som en människa) eller ej är välkänt. Det går ut på att ställa frågor som en maskin och en människa ska svara på. En bedömare ska sedan avgöra vem som är “riktig” människa.

Än så länge har ingen maskin (artificiell intelligens, AI) passerat testet.

För något år sedan skrev jag i Magasinet Neo om en variant på testet: IA Turing-testet.

IA står för Intelligence Augmentation eller Amplification och handlar om att förstärka intellektet med tekniska hjälpmedel. Sådana hjälpmedel har människan använt sedan man tog sina första stapplande steg på savannen och började kommunicera med varandra. Språket är kanske den första IA-teknologin vi lär oss.

Med IA Turing-testet är det en mänsklig expert som prövas istället för en maskin. Två individer, den ena expert inom ett visst område och den andra novis inom samma område, men beskaffad med all möjlig teknisk utrustning som finns och kan hjälpa till med att svara på frågorna.

Genom att kommunicera med de två individerna via en dator och en chat ska en utomstående bedömare kunna avgöra vem som är den riktiga experten.

Innan internet fanns skulle en sådan övning vara en enkel match för experten, men som Waldemars skiftespost påpekar blir skillnaden allt mindre. Novisen kan med nätets och andra verktygs hjälp svara på allt mer komplicerade frågor.

Vän av ordning kan påpeka att novisen inte har riktig kunskap, att man blott simulerar, låtsas – som att fuska på proven. Men är inte skillnaden blott filosofisk? Om man betraktar människan och hennes verktyg som ett enda slutet system, ja då spelar det faktiskt ingen roll om svaren man spottar ur sig kommer från 10 års läkarstudier eller en 5 sekunders Google-sökning, så länge man kan lita på resultatet!

Jag tror IA Turing-testet visar en mer realistisk bild av teknikutvecklingen än AI Turing-testet. Maskinerna är verktyg som skapas av oss för att skapa värde i våra liv. De ska förstärka oss, göra oss bättre. Som de alltid har gjort.

Testet visar också på teknikens möjligheter att plana ut skillnader mellan människor, något som brukar uppskattas i den politiska debatten.

Som diskussionen under Waldemars post visar finns en risk inbyggd i denna utveckling:

När maskinerna fattar besluten riskerar vi få beslut som ingen fattar.

Det går dock såklart att vända på detta också: med teknikens hjälp kan fler människor på egen hand kunna utvärdera sådant som tidigare enbart en utbildad elit kunde ägna sig åt.

Finns det olika sorters expertskap och kunnande, där en viss sort är bättre skyddad mot denna utveckling än någon annan? Så är definitivt fallet, det finns redan gott om exempel på kunskapsyrken som automatiserats borts. Vilka är bäst skyddade? Ja, det får bli en annan bloggpost. Vad tycker du, kära läsare? Hur ser framtidens expert ut?

1 thought on “Turing-testet, IA-versionen

  • Precis, det handlar om hur mycket företroende vi vill ge autonoma datasystem.

    Expertsystem är beroende av en bra kunskapsbas och slutledningssystem; för vissa områden kan konsensuspositioner vara svårt att uppnå. Vissa områden är dessutom mycket beroende av sammanhang eller tyst kunskap.

    Expertsystem kan bli för konservativa, de baseras ju på gradvist insamlade data. Eftersom uppdatering dessutom kostar mycket pengar och testning och marknadsföring av uppdateringen tar tid så kan de rent av vara gammalmodiga när de väl börjar användas.

    Nu har inte området levt upp till sin potential. De måste utformas för att passa uppgiften, inte datavetenskapen eller teorin.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.